DELA

Vi jobbar på bred front för ungas välmående

I sin ledare den 18/3 ställer redaktör Carin Karlsson frukost mot ångest (”Frukost hjälper inte mot ångest”). Från landskapsregeringens sida har vi konstaterat att rapporten ”Hälsa i skolan” pekar på flera trender.

En av trenderna hänför sig till livsstil: 40% av lyceisterna uppger sig ha problem med dygnsrytmen pga Internet och 58% av eleverna på Ålands Yrkesgymnasium sover mindre än 8 timmar. Om man till detta lägger att 60% av pojkarna i Ålands yrkesgymnasium helt skippar frukosten så blir siffrorna kring skoltrötthet och allmän trötthet begripliga. Livsstil är något som eleven själv och familjen tar ansvar för, därav min uppmaning: Ät frukost, sov ordentligt och sätt Åland i rörelse!

Jag tror dock viktigt att hålla denna diskussion skild från siffrorna kring flickors ångest. De s.k. livsstilsiffrorna varierar nämligen inte nämnvärt beroende på respondentens kön, men i ”ångestsiffrorna” ser vi en kraftig variation mellan könen, både på Ålands yrkesgymnasium och Ålands lycéum. På ÅYG upplever över 30% av flickorna ångest, mellan motsvarande siffror för pojkarna är kring 10%. På Ålands lycéum upplever över 20% av flickorna ångest, mot 4% bland pojkarna. Jag är inte den första social- och hälsovårdsministern som ställs inför dessa siffror. Samma siffror och, kusligt nog, samma proportioner fanns i ”Hälsa i skolan 2013”. När frågorna har analyserats på finländskt håll (Hbl 13/3) lyfts ofta orimliga förväntningar fram – bilden av den superstarka kvinnan som förväntas både förvärvsarbeta, sköta hushållet och en massa annat. Flickorna kämpar med att skapa sig själva i förhållande till normer och förväntningar om hur kvinnor ska vara.

För oss politiker som vill se ett Åland med välmående, trygga flickor (utan ångest) är detta en formidabel utmaning. Vi jobbar med detta på bred front genom att långsiktigt förändra förväntningarna, med ”jämställd barnomsorg” och ”jämställd fritid” där kärnan är att se barnet och ge 100 möjligheter att vara barn på, inte bara 2 (duktig flicka eller busig pojke). Vi jobbar också tillsammans med Rädda barnen och ordnar tillsammans ett seminarium den 7 april kl. 14.00 i Ålands lycéums hörsal då Suzanne Ostens film ”Flickan, mamman och demonerna” visas. Vi vill ge perspektiv och kunskap med fokus på det utsatta barnet och samhällets ansvar. Vårt mål måste vara att färre flickor känner ångest då siffrorna för 2017 års ”Hälsa i skolan” publiceras.

Wille Valve

Social- och hälsovårdsminister

svar:

Ledarens syfte är att lyfta frågan om flickors välmående, inte ställa den mot ungas frukostätande. Poängen är att om man väljer att lyfta en fråga som frukostätande framför flickors psykiska välmående ger det en bild av hur samhället värderar frågor som rör flickor i stort. Frågan är hur mycket man väljer att satsa på att de åländska flickorna ska må bättre och de konstant höga siffrorna gör saken än värre. Flickorna har, precis som som Wille Valve skriver, mått dåligt länge så uppenbarligen behövs fler och kraftigare insatser. När jag ställde Wille Valve frågan om vad som görs för de flickor som mår dåligt just nu fick jag svaret att man planerar ett samarbete med organisationen Mind om att upprätta en självmordsjour. En självmordsjour skulle naturligtvis fylla en mycket viktig funktion, men det måste finnas mer regeringen kan göra för att det inte ska gå så långt att man ska behöva vända sig dit. Det handlar alltså inte alls om frukostätande och det var precis det som var ledarens budskap.

Carin Karlsson