Vem står upp för Östersjön?
Det var en ganska stor uppslutning på föreningen Rädda Lumparns visning av Folke Rydéns film om sjöfartens miljöpåverkan på Östersjön. Ca 50 intresserade personer hade trotsat mörker och regn.
En frågeställning som diskuterades efter filmen var huruvida Mariehamns stad skulle kunna neka att ta emot de kryssningsbåtar (ca 7-8 st per år) som tömmer sitt avloppsvatten 12 sjömil ut från kusten, på internationellt vatten. Detta gäller inte reguljärtrafiken som pumpar i land allt svart-, grå- och länsvatten.
Resonemanget från Mariehamns hamn Ab och Visit Åland är att dessa kryssningsfartyg släpper ut sin skit i alla fall fast inte vi låter dem komma in till Mariehamn. Istället har hamnbolaget inlett ett samarbete med Visit Åland om att försöka utöka antalet fartyg till 25 stycken per år utan att ställa några miljökrav på dem.
Man motiverar detta med att Ålands näringsliv ska få fördelar av fler kryssningsbesök. Hur denna ekonomiska kalkyl ser ut kan man undra. När båtarna kommer in ligger de ca 2 timmar vid kaj. Ombord är allt gratis. Kryssningsbåtarna kommer oftast på förmiddagen, resenärerna går en runda i Mariehamn och dricker kanske en kopp kaffe eller tar en rundtur med buss.
Min uppfattning är att det finns ett stort demokratiskt problem kring denna fråga. Ett samhällsägt aktiebolag kan strunta i Ålands och Östersjöns vattenmiljö med hänvisning till kortsiktiga vinster. Att Mariehamns hamn ab skulle stå upp för Östersjön och säga att vi tar bara emot de båtar som pumpar i land sitt avloppsvatten finns inte på kartan, enligt hamnens representanter i paneldiskussionen.
Mariehamns miljöpolicy gäller tydligen inte dess bolag. I alla fall omfattar den inte ett tydligt ställningstagande för Östersjön. Landskapsregeringen och lagtinget kan inget göra. Sammanfattningsvis. Vi har här ett gyllene tillfälle att visa vad Åland står för, men kommer vi att våga säga nej tack till skitbåtar?
Knappast. För det krävs det kurage av Mariehamns fullmäktige.
Dan Jansén
Bekymrad
