DELA

Vem är egentligen fuskaren?

Den 10 februari skrev Henry Höglund en insändare där han påstår att ”Jan med sällskap” planterat ”grodor” och menar att jag inte vet vad jag talar om. Tyvärr Henry så har du helt fel. Jag medger gärna att du inte kan betraktas som amatör när det gäller fartyg men det här området behärskar du inte.

Du har vänligen presenterat ditt CV och då skall jag be att få göra detsamma.

Studentexamen 1962, sedan studier i matematik, fysik och kemi vid Åbo Akademi innan jag flyttade och läste skeppsbyggnad vid Tekniska Högskolan i Stockholm med bland annat tilläggskurs i svetsteknik.

1969 började jag vid Kockums varv i Malmö, som då byggde supertankers. Arbetade dels med hållfasthetsberäkningar och dels som verkstadsingenjör. Slutade 1977 och arbetade som skeppsteknisk konsult med egen firma och byggde också en fiskebåt på beställning. 1985 tillbaka på Kockums projektkontor till nedläggningen1987. Gick en specialkurs i produktionsteknik och jobbade sedan som kvalitetschef i tre år.

1990 blev jag anställd vid svenska Försvarets Materielverk med övergripande ansvar för skrovkonstruktion och underhåll av de svenska ubåtarna, tre under byggnad och sju i drift. Där fick jag bland annat lära mig om spaltkorrosion.

Efter tio år flyttade jag till Kockums Engineering som projektledare. Under min tid där svarade vi bland annat för allt konstruktions- och beräkningsarbete för sex fartygsförlängningar.

Henry, spaltkorrosion uppstår på ställen där det inte finns tillgång till syre. Förutom att nitar kan rosta av så korroderar plåtarna inne i spalten och kan skapa rostsprängning.

Spaltkorrosion är lömskt och angriper även syrafast stål. En nitskarv där man fått spaltkorrosion kan öppna sig som ”en trasig dragkedja” vid yttre påverkan eller på grund av spänningar från en närliggande svetsreparation. Om en nit går av blir det lätt en dominoeffekt, en hel rad kan brista.

Snälla Henry , kom inte dragande med tramset om fartvind och bogsering i 50 knop. Vem hittade på det? Inte jag i alla fall. Bogsering i sig ger inte några speciella påkänningar på riggen, det blir det vid dockning på enbart kölen då sidorna tenderar att hänga ned. Bara i en egen docka kan man placera ut anpassade stöd ute vid slaget och därmed eliminera påkänningar på riggen.

Vid ett läckage kommer Pommern att sjunka rakt ner eftersom det räcker med ca 250 ton vatten för att hon skall ställa sig på blocken. Då har hon ännu inte fått slagsida och fendrarna på sidorna styr henne rakt ner.

Om man vid bogsering i 7 knop får en 100 kilos stock mot bogen, så kommer stöten att fördelas med dels en kraft vinkelrätt mot skrovet och dels en kraft längs skrovet. Stöten beror dels på skrovets vinkel vid vattenlinjen och dels på hastigheten i kvadrat. Dessutom blir det en punktbelastning. En enkel beräkning visar att stöten från stocken motsvarar att ett isstycke på 1,7 ton träffar sidan med en knops fart! Jag skall inte trötta läsarna med uträkningen men du kan kontakta mig om du vill veta.

Henry, du är en baddare på att köra båt och bedriva din verksamhet men du har med din insändare tydligt visat att du trots din erfarenhet och kunnande inte behärskar det här ämnet.

Jan Grönstrand