DELA

Vattenströmmar viktigast

Det är precis som du säger, Veronica Thörnroos, Man har gjort en jätteutredning över områden där vägen skall byggas. Man har låtit göra en slutlig MKB av WSP i Vasa. Men man har glömt fråga och undersöka vattenutbyte/vattenströmmar i området
WSP har räknat ut areorna i samtliga sund, sammanställt dem och kommit fram till en minskning på 25 % eller 32 % beroende på hur man vill räkna det. Jag kom fram till någonting helt annat.
Min uträkning baserar sig på vattenströmmar och dess styrka! Allt vatten som berör Jurmo sund Bassäng 1 och 2 skall igenom SEKTION 1 . Sektion 2 till 6 skall slås ihop och jämföras med vertikala kvadratmetrar (m²) i SEKTION 1 vilka helst skulle vara så likvärdiga som möjligt för en god genomströmmning.

Styrkan i sektion 3 är betydligt starkare än sektion 6.
Sektion 5 är helt fastvuxen sedan många år och sektion 4 är ca 0,8 m djup med kraftig sjögräs växt sommartid.
Därför är jag säker på mina 75 % bortfall av vatten utbytet i Jurmo sund, när man minskar sektion 1s vertikala m² från nuvarande 1300 m² till ca 260 m² just där vägbank / bro byggs.
WSPs mkb är bara riktgivande och ingen slutlig MKB för den skall landskapets eget folk göra vid sitt eget skrivbord (ÅMHM)

Varför blev det så fel i WSPs rapport?
Är det en ingenjörsmiss? eller har inte WSP förstått vad Landskapsregeringen ville ha då dom ej frågade efter vattenströmmar!
WSP skriver att data för Jurmo sund var bristfällig. Jag förstår att inte så många begriper vad jag menar, men om jag översätter det till kroppen så kan man strypa blodtillförseln i höger arm med 80% och se hur det känns efter en dag. För det står i WSPs rapport att Jurmo sund ligger på max och vi har märkt det tidigare att så är fallet, det var första året på länge som siktdjupet varit över 1 M i Jurmo sund (frånsett algblommning som var hemsk).

Utredningen om det billigaste och miljövänligaste alternativet är ganska kort.
Aspdalgrunden – nuvarande färjfäste
En rak linfärja Aspdalgrunden – nuvarande färjfäste på Jurmo anses som ett icke-alternativ.
Färjan skulle inte få tillräckligt med frigång vi Mjöholm – Stenoren och linans spännvidd skulle medföra att den inte skulle tåla påfrestningarna. Alternativet skulle även medföra omfattande sprängnings och muddringsarbeten.

Vet inte varför det skulle vara så svårt att spränga bort 5000-7500 m³ berg i vattnet när det går bra på land. Finns minst lika moderna och bra maskiner för det i vår omedelbara närhet idag som blir lediga att flyttas hit efter nyår. När dom borrar och spränger samt gräver i det området fins det nog ingen fisk i närheten och skarvarna som jagar mört under augusti månad har flyttat söderut nu. Fiske i det området har inte förekommit sedan slutet av 60-talet
Muddringen av det området beräknas till 3 max 4 veckor och kan utföras under vintern.

Vägplanen till Äspdalsgrundet är klar och Jurmo färjfäste lär knappast flytta på sig under den närmaste tiden.
Sedan var det det här med den gammalmodiga vajerfärjan som uppfanns på 40-talet kanske?
Har ni hört er för hos TRAFI om någon form av elektronisk kabel ”vajer” eller begränsningar på ett sjökort som kommer att komma inom närmaste tiden. Vajern är ju inget hjälpmedel bara en begränsning att du ej kan komma bort från din rutt, dessutom körs dom ju vajerlösa en stor del av året för ishinder, så kommer det även att bli med Jurmo-färjan.

Det finns vajerfärjor som har längre pass än denna rutt skulle bli.
Om det nödvändigtvis skall vara vajer? finns det då någon form av ”skarv” betongpelare som kan hålla vajern på mitten vid den smalaste passagen? För kabin banorna med massor med folk i funkar det ju bra och skulle det krångla tror jag inte dom fanns.
Kanske detta jobb vore någonting för en skrivbords ingenjör! Ingenting är omöjligt! Det finns bara möjligheter!
Mvh
Kaj Lundberg