Vårjakt är inte viltvård utan ren underhållning
Landskapsregeringen har beslutat att återinföra en begränsad vårjakt på ejder efter påtryckningar från jägarkåren. Man motiverar sitt beslut med att flera jägare då kommer att ta större ansvar för att bekämpa mink och mårdhund som stör ejdern i sin häckning. Det känns motsägelsefullt att använda viltvård som argument för att ge lov att skjuta en redan hotad fågelart. Värnar man verkligen fågelstammen kanske man skulle hålla på hanen i stället för att trycka av?! Att få jaga guding ska alltså vara en morot för att jägarna ska öka sitt intresse för att bekämpa predatorer som mink och mårdhund. Men vad jag förstår är det bara en from förhoppning, inte ett krav som följer med rätten att skjuta.
Under häckningstiden får man som fiskare inte ens gå iland på holmarna eftersom man då stör fåglar som häckar längs stränderna. Många av de fåglar som sköts förr under vårjakten fanns det då rikligt av. Nu är stammarna väldigt små. Dagen ejderstam är bara 10 % av det som fanns förr. Fågelstammarna minskar pga miljögifter och brist på mat och har svårt redan nu att reproducera sig.
Jag är själv född i skärgården och under min uppväxt var vårjakten en efterlängtad företeelse. När majbrasan brunnit ut skulle alla ut i skären. Då levde skärgårdsborna i samklang med naturen. Sjöfågel och fisk hörde till kosthållet, man satte av egen fri vilja upp holkar och minkfällor. Idag har det gått många år sedan vårjakten försvann och därmed bröts också kunskapsöverföringen mellan generationerna. Man kan inte längre räkna med att den inre respekt som de infödda skärgårdsborna hade för naturen finns hos dagens moderna jägare från tätorten. I dag är jakten tagen ur sitt sammanhang. Den är en underhållningsjakt. För några få.
Jag tycker beslutet är olyckligt ur naturvårdssynpunkt men också för hur frågan kan påverka omvärldens syn på Åland. Man ska inte underskatta människors rättskänsla och sympati för djur och natur. Många reagerar på att fåglar ska ofredas och dödas, särskilt under sin reproduktionstid. Man kan ifrågasätta om det stärker bilden av Åland som turistort och de demilitariserade Fredens öar.
Landskapsregeringen utmanar också EUs fågeldirektiv som redan en gång begränsat den åländska vårjakten. Att det här är valfläsk till jägarkåren förstår jag mycket väl. Men är det politisk och moraliskt riktigt? Inte enligt mig.
Camilla Gunell (S)
