DELA

Varför så dåliga alternativ PwC?

Vid presentationen av Åsub:s medborgarenkät om kommunreformen frågade sig utredarna varför de föreslagna alternativen fått så svagt understöd. Kan en anledning vara att alternativen helt enkelt är dåliga?

PwC har i sina förslag utgått från nuvarande kommungränser. Borde man inte ha börjat med att sudda ut dessa och låtit kommunikationer, arbetsplatser, bostäder, m.m. bestämma gränserna? Man får en känsla av att konsulterna vid PwC gjort det ganska lätt för sig. Alternativ där man inte utgått från nuvarande kommungränser hade förvisso krävt mer.

Mest stöd i enkäten fick förslaget med fyra kommuner (norra, södra, västra och skärgården). Södra Åland bildas av Mariehamn, Lemland, Lumparland och Föglö vilket jag har svårt att förstå poängen med. Är det möjligen för att i inledningsskedet få befolkningsmässigt ungefär lika stora kommuner?

Tveksamt om detta är så viktigt med tanke på hur olika stora de nuvarande kommunerna i Finland är. Antalet innevånare i fasta Ålands kommuner har ökat mer än i Mariehamn. Inget konstigt i det då staden plågats av markbrist under flera decennier. Största ökningen har skett i de två kommuner som ligger närmast staden, i synnerhet strax utanför stadsgränsen, också lätt att förstå då de flesta vill bo relativt centralt.

Frågan är om man alls kan beteckna stora delar av Jomala och Lemland som landsbygd? Är de inte snarare att betrakta som en del av centralorten?

Vi behöver en samhällsstruktur där områden som hör ihop beträffande boende, arbeten, handel, kommunikation, m.m. också administreras som ett enhetligt område.

Detta är vad samhällsplanering handlar om och som även kommande kommunreform borde handla om. En stark centralort är enbart positiv för Åland.

Bertil Karlsson

Socionom

Svar:

Jag kan kort bara ge er bakgrunden till hur vi tagit fram framförallt det ”teoretiska förslag” vi sa vi skulle göra i vår offert till landskapsregeringen. Vi tydliggjorde i vår offert att om vi fick uppdraget skulle ett av alternativen vara Åland som en kommun.

Det tredje förslaget skulle framarbetas tillsammans med företrädare från kommunerna via workshops i syfte att fånga upp de synpunkter dessa hade på förslag ett och två. Det gjordes och resulterade i sjukommunsförslaget.

Det är alltså framtaget för att möta upp de synpunkter som fanns kring fyra och enkommunsförslagen. Nedanstående utgjorde grundkriterier. Till detta kan läggas att nulägesanalysen visade på stora skillnader kommunerna emellan – vilka i många fall var så stora att det inte uppfattas rimligt. Att jämna ut dessa skillnader var också en strävan.

En förändrad kommunstruktur på Åland bör innebära en strävan mot långsiktigt hållbara kommuner, med stabil ekonomi, möjlighet att möta samhällsförändringar samt möjligheter att prioritera inom sina verksamheter och bedriva en aktiv politik.

För att nå detta mål behöver hänsyn tas till många faktorer utöver ekonomiskt resultat. De guidande principer PwC använt är:

För att säkra ekonomisk stabilitet bör landskapsandelarnas andel av intäkterna inte utgöra mer än 1/3-del av intäkterna

Kommunerna bör vara geografiskt sammanhängand.

Arbetsmarknadsregioner och kommuner bör närma sig varandra.

Befolkningsunderlaget bör vara stort nog att ge förutsättningar för att driva verksamheter och en effektiv administration, vilket inkluderar möjligheter till specialiserade administrativa tjänster.

Ingen kommun bör i utgångsläget ha en låneskuld som överstiger 100 procent av genomsnittet inom landskapet

Soliditet bör överstiga 50%, med ett mål om 70 %.

För att kunna möta framtida förändringar bör skattesatsen i utgångsläget inte avvika mer än 1,5 procent från det viktade medlet inom landskapet.

Samtliga kommuner bör också ha en geografisk möjlighet att expandera.

Med ovanstående för ögonen samt det som kom till oss vid intervjuer med samtliga kommuner lades därefter förslaget som innebar att Åland skulle få fyra kommuner.

Det var och är nog inte möjligt att skapa en struktur med flera kommuner på Åland där alla kommuner ”möter upp” alla ovanstående principer fullt ut samtidigt som den jämnar ut de skillnader som uppmärksammades.

Oskar Lannerhjelm

Projektledare

PwC Sverige