Varför så bråttom att sälja tomten på Lotsberget?
Mariehamn har tidernas chans att bli en arkitektonisk pärla i hela Östersjöns region, kanske i hela världen. Spännande planering och byggprojekt pågår längs inloppet till och vid Västra hamnen. Med djärva och estetiska, till terrängen anpassade byggen kan skapas en unik helhet. Moderna byggen och historiska monument kompletterar harmoniskt varandra.
Algots Varvsområde är planerat som maritim stadsdel. Gamla lyftkranen och torrdockan bevaras som historiska monument från varvsverksamhet. De blivande byggnaderna med boende, affärer och andra verksamheter ska ge en maritim känsla. Tornbygget mede sina 16 våningar blir som landmärke som associerar till en fyr på havet
Horelli-området har fått sin stadsplan. Till terrängen anpassade höghus, radhus och egnahemshus, vilka med sina höjder landande mot havet skapar en amfiteater liknande helhet som mjukt närmar sig strandkanten.
Planerna på hotellbygget på Lotsberget visar en ultramodern lösning. Jag tycker att ritningarna och datastudierna visar en spännande, luftig och vacker byggnad, som ser ut att starta för flyg från sin karga grund. Grus i maskineriet kan bli frågan om vägförbindelsen. Under stadsplanenämndens behandling ifrågasatte jag Gnistvägens lämplighet som infarts – och utfartsväg till hotellet.
Trafiken beräknas att bli 200 bilar per dygn. Nämnden med sin ordförande Roger Jansson ansåg dock att Gnistvägen är det rätta alternativet. Av olika väglösningar som drabbar även den övriga kommunaltekniken är rutten via Lotsgatan dyrast, Gnistvägen näst, men en rak och direkt dragning av väg till hotellet billigast och förmodligen klokast. Senare har man läst i pressen att ordförande Roger Jansson har ändrat sig efter samrådsmötet och talar nu för att vägfrågan ska utredas vidare.
Staden har kvar en obebyggd område vid inloppet till Västrahamnen och det är strandtomten Lotsberget 10-2 på ändan av Lotsgatan. Tomten har en tidigare fastställd stadsplan. Tyvärr avviker strukturen på denna planeringen grovt från de ovan nämnda senare planeringarna. Husbyggen bli stora, höga och separata blockhus med gammalmodig stil. Parkeringen och matarvägen blir osmidiga element bland husen. Bebyggelsen blir en markant kontrast mot Horelli-området bredvid.
Med hänsyn till detta har arkitektkontoret gjort ett alternativt plan, vilket förordas av stadsplanenämnden. Nu tycks det emellertid av någon okänd orsak ha blivit väldigt bråttom att sälja tomten med det gamla existerande stadsplan. Stan ska spara, men fullmäktige menar detta via driftskostnader, att undvika stora nyinvesteringar samt genom omorganiseringar och effektivisering.
Att nu snabbt utan eftertanke sälja denna tomt billigt och avvikande från stadens egna direktiv är ingen bra och långsiktigt fördelaktig ekonomisk affär. Framförallt kan man skapa en oåterkallelig ärr i helheten på stadens vackraste område för exploatering och bebyggelse. Frågan avgörs på fullmäktigemötet tisdag kvällen.
Rauli Lehtinen
viceordförande, Stadsplanenämnden
