Vårdörapsådi – en sur uppstötning från riket
Så kom den då, den ”uppskattade” fakturan från TSJ, Klara avfallsservice, 161,99 (sic!). Avgiften är för vår avfallshantering på Vårdö. Vi har en liten sommarstuga i Vargata där vi i år kommer att vara ca en (1) månad, komposterar, vi sorterar, alla flaskor och burkar förs för flaskåtervinning, antingen till butiken eller till Alko, vi bränner pappersavfall och kartonger. Vi producerar alltså rätt lite avfall.
Vi betalar också skatt på fastigheten, inte mycket, men ändå ca 100e/år. El och telekommunikationer betalar vi förstås som alla andra, bl.a måste vi betala grundavgifter för hela året, både för el och telekommunikationer trots att allt är avstängt, för användningen av telenätet betalar vi minimum 4 månader, trots att vi är i stugan endast max tre månader per sommar – i år bara en månad.
Vi sommarboare på Vårdö upprätthåller butiken – utan oss skulle butiken säkert slå igen, vi besöker evenemang och kaféer – utan oss skulle det inte vara möjligt att ge konserter, teater, hålla loppisar, hålla museerna öppna. Vi försöker utnyttja lokala företagare så mycket som möjligt, över huvud taget försöker vi vara lojala vårdöbor som känner ansvar för kommunen.
Men vad får vi i stället? Ingenting. Bara betala! Kommunen/kommunerna försöker mjölka oss på så mycket pengar som möjligt. I princip får vi inte hälsovård – annat än akut sådan, vi får inte gratis vaccin mot TBE, vi får använda vägarna och Töftöfärjan, men förmodligen är det en tidsfråga innan den avgiftsbeläggs för oss sommarålänningar. (Vi får faktiskt avgiftsfritt använda biblioteket, men jag förmodar att utan oss skulle öppethållningen inskränkas ordentligt sommartid).
Det som retar oss mest är att det inte är möjligt för oss sommarvårdöbor att anlita skärgårdsfärjorna, främst Norra linjen. Vi får inte boka två färjor utan landskapet vill tvinga oss att stanna i skärgården åtminstone en natt, dvs. på Brändö, Kumlinge – som om inte Vårdö skulle vara skärgård! Om vi trots det försöker ta oss igenom så måste vi betala fullt pris och risk finns för att vi blir på stranden i Torsholma eller Åva.
Jag har på känn att vi börjar tröttna på den ogina inställningen till oss: vi börjar kanske söka oss till butiker med större urval, billigare priser, vi kanske börjar utnyttja företag utanför landskapet, åtminstone utanför Vårdö, för att bygga, sanera, sköta våra stugor billigare.
Vi struntar i skärgårdsfärjorna vars kaféer förmodligen lever på oss, och åker i stället med de stora färjorna till Mariehamn, taxfree försäljningen kanske lockar oss, (pengarna går allt oftare Ålands näsa förbi), vi börjar ta med oss det vi behöver från riket, osv.
Vi vet att det i höstas cirkulerade en namnlista på avfallsservicen. Tanken var väl att få med sommarvårdöboarna, men listan nådde aldrig oss eftersom initiativet togs efter det v i lämnat Vårdö för året.
Det minsta kommunen/kommunerna kunde göra för oss är att gradera avgifterna för avfallsservice efter den tidsrymd vi är på stugan: kortare vistelse lägre avgift, längre vistelse högra avgift – och påverka landskapsregeringen så att vi kan börja använda skärgårdsfärjorna, Osnäs-Åva, Torsholma-Hummelvik utan problem.
Att TSJ sagt upp avfallsserviceavtalet med Vårdö betyder säkert inte någon större förändring för oss, förmodligen blir det ännu värre än det är idag.
Bo-Eric Rosenqvist
