Vad gör DO?
Diskrimineringsombudsmannen anser att det är angeläget att vissa klargöranden görs angående myndigheten och dess verksamhet. Det är viktigt att diskussioner alltid förs på en saklig nivå för att undvika både ”osmaklighet” och irrelevans. Dessa faktorer visar sig aldrig bidra som positiva påverkansfaktorer när det gäller att försöka utveckla en allmän samhällsmedvetenhet eller att utveckla olika sakfrågor i ett samhälle och i detta fall att förebygga stereotypa fördomar.
DO:s ambition är att alltid försöka att både föra och driva en både saklig och konstruktiv dialog. Undertecknad anser att dessa är de epitet som för samhällsutvecklingen framåt. Naturligtvis förutsätts även detta vara ett krav för den person som skall ansvara för en oberoende och ”objektiv” tillsynsmyndighet av DO-myndighetens kaliber.
DO-myndigheten är en enmansmyndighet. DO:s förordnande är på 60% d v s 21,45t i veckan.
DO:s huvuduppgifter är att ha en rådgivningsfunktion samt utöva tillsyn över efterlevnaden av landskapslagen om förhindrande av diskriminering genom att föra en dialog, genom samtal i personliga möten ”driva” och försöka lösa ärenden/situationer mellan parter där ev. diskriminering förekommer. Undertecknad skall även försöka lämna rekommendationer i frågor som eventuellt rör diskriminering. Naturligtvis är en av de viktigaste uppgifterna för myndigheten att vara en påverkansfaktor i samhället.
Detta arbete utförs lämpligen genom att både samverka och upprätthålla en kontinuerlig dialog med bl a lokala, nationella och internationella aktörer på verksamhetsområdet. Myndigheten försöker dela med sig och upprätthålla ett visst informations- och erfarenhetsutbyte vad gäller både lagstiftning samt olika sakfrågor härrörande till de olika diskrimineringsgrunderna. För detta ändamål, åläggs det även på undertecknad att kontinuerligt föra en dialog (på lokal nivå) samt, som både sekreterare och föredragande, sammankalla Diskrimineringsnämnden ( DN) till möten ( ca 6-8 st. per år). Det ankommer därför även att DO är aktiv, i beredningen, vid tillsättningen av DN.
DN skall, i enlighet med gällande förordning, tillsättas av Landskapsregeringen, i praktiken efter att ett förslag lämnats av Ombudsmannen tillsammans med ”sittande” DN-ledamöter.
En annan viktig påverkansfaktor är att initiera och genomföra oberoende undersökningar på verksamhetsområdet, bl a publicerades en ”Diskrimineringsrapport” september 2007, av ÅSUB, på uppdrag av DO-myndigheten. Likaså är en viktig faktor för undertecknad att hålla sig uppdaterad vad gäller övervakning av praxis, tjänstekollektivavtalet och andra tillämpliga principdokument och stadgor angående tjänstemännens anställningsförhållanden.
Undertecknad rekryterades och förordnades som DO med tillträde från och med 1 mars 2006. Lagarna (om Diskrimineringsombudsmannen och förhindrandet av diskriminering) trädde i kraft redan 1 december 2005. Verksamheten och lagstiftningen var då drygt tre år försenad. Tyvärr föranledde denna ”försening” EU att ”sanktionera” medlemslandet Finland, på grund av att Ålands inte hade implementerat de två vägledande direktiven, 2000/43 och 2000/78, redan 2003.
Historiken omtalar även här att det då även fanns en djup politisk oenighet på Åland vad gällde DO-myndighetens tillblivande. Lite kuriosa i sammanhanget, man kan naturligtvis ställa sig frågan om denna då relativt djupt förankrade oenighet om DO-myndighetens ”vara eller icke vara”, bland motståndarna för en DO-myndighet, någonsin vunnit gehör eller fått acceptans?
Myndigheten erbjöds sedermera lokal på Ekonomiegatan 1. Undertecknad har dock i ett tidigt skede uppmärksammat ansvariga tjänstemän vid Landskapsförvaltningen att lokalen inte långsiktigt är en bra och ändamålsenlig lösning för DO-verksamheten. Lokalerna är mycket lyhörda, brister i tillgänglighet samt på grund av att lagtingets ledamöter bland annat har kontor där, har det visat sig att det ofta förekommer möten och andra aktiviteter bland annat inför förestående val.
I ett tidigt skede visade det sig därför mest lämpligt att förlägga deltidstjänstgöringen som DO under den senare delen av arbetsveckan. Detta har förvisso stämts av med representanter för relevanta enheter inom Landskapsförvaltningen, för att undvika att detta skulle eventuellt kunna stå i strid med gällande tjänstekollektivavtal. Därtill har undertecknad haft sedan start, ett ”direktuppkopplingsavtal” genom abonnemang med Mariehamns Telefon AB. Ett avtal som innebär att då DO inte är på plats, när man ringer 25 565, så vidarekopplas samtalet alltid till DO:s tjänstemobil.
Undertecknad har för vana att så gott som, dygnet runt, ha denna tjänstmobil öppen för mottagning. Detta har naturligtvis medfört att man har möjlighet att nå myndigheten så gott som under hela veckan (under dygnets alla timmar). På grund av den åländska samhällstrukturen samt mot bakgrund av ovan redovisade faktiska omständigheter, har detta visat sig vara en lösning som flertalet föredragit. Den enskilde finner att ”anonymiteten” och därmed integriteten till stor del kan garanteras.
Detta är även helt förenligt, vad gäller karaktären av myndighetens verksamhet och ärendesubstans.
Myndigheten kan inte förväntas ha någon form av ”drop-in” möten utan personliga klient- möten måste följaktligen avtalas. Därtill går ekvationen, angående den begränsade tjänstgöringsomfattningen, nuvarande organisationsform, tillika med föreskriven verksamhetsinriktning enligt lag, inte ihop på något annat sätt.
Utifrån DO:s flexibilitet, så ställer sig DO frågande till ”debatten” kring tillgänglighetskritiken.
Det skulle vara önskvärt att en dylik uppfattning förmedlades direkt från enskilda medborgare heller från olika samverkansmyndigheter och aktörer inom verksamhetsområdet i deras faktiska kontakt med DO-myndigheten.
Undertecknad reflekterar emellertid, som kuriosa i sammanhanget, över två incidenter;
Sommaren (juli/aug) 2006, ville en journalist vid Radio Åland, (sedermera erhöll dock denne någon form av projektanställning som förvaltningsassistent vid Landskapets förvaltningsenhet) göra en intervju med DO. På grund av att undertecknad hade semester aktuell föreslagen intervjutid samt föreslagen tid av DO inte i sin tur passade reportern drog intervjutillfället sedermera ut på tiden.
Intervjun gick dock av stapeln, men var i sin helhet inriktad på och redovisade bl.a. ”svårigheten att få tid med DO för en intervju”. Vissa funderingar ger dock vid handen att man eventuellt önskade få någon form av ”statement”, till den breda allmänheten, eventuellt inför att Landskapsregeringen skulle ta ställning och beslut angående ifall DO:s provtjänstgöring skulle övergå till en tillsvidaretjänstgöring efter augusti. Det är ju tveklöst så att DO skall i första hand försöka ”serva” allmänheten i så stor utsträckning som möjligt och i andra hand även bidra till informationsspridning på olika sätt via massmedia.
Påtalas bör även att undertecknad, efter att ha varit med om en allvarlig viltolycka september 2006 samt även ytterligare en trafikolycka i september 2008, vid båda tillfällena på väg från DO-tjänstgöringen i Mariehamn, dock under sjukskrivningen bistått samt varit tillgänglig vid akuta ärenden inom DO-verksamheten. Detta har naturligtvis visat på ett stort behov av lagändring alternativt komplettering för att eliminera myndighetens sårbarhet under nu givna förutsättningar vid eventuella oförutsedda händelser eller vid övrig tjänstledighet.
Den andra incidenten, vilken kan skapa vissa funderingar alternativt ses som kuriosa i detta sammanhang, var då en enskild samhällsmedborgare försökte kontakta myndigheten i slutet av september 2008.
Trots att anmälan och vederbörlig information angående en längre sjukskrivning, vilken lämnats av undertecknad till ansvarig personalredogörare och landskapets växel, fick vederbörande, av någon oklar anledning, inte information om DO:s sjukskrivning. Detta föranledde naturligtvis personen ifråga att kontakta Landskapsregeringen. Undertecknad fick dock vetskap om detta via LR:s växel, samt kontaktade därmed omedelbart personen i samband med att den akuta vården upphörde.
Förvaltningsenheten, sände dock i sin tur, i samma skede, till DO, en begäran om utlåtande angående den skrivelse som inkommit till LR från personen i fråga. Därjämte kom även en begäran om redovisning över DO- verksamheten 2006-2008 , från landskapets politiskt tillsatta revisorer.
Vid dessa tillfällen hade man troligen inte förhört sig om eller skapat klarhet i anledningen till Ombudsmannens frånvaro.
Upplysningsvis bör även nämnas att Riksdagens Justitieombudsman, vid ett inspektionsbesök våren 2008, inte hade någonting att anmärka på DO- myndigheten, varken vad gäller organisationsform, förvaltning eller verksamhet i övrigt. Detta går att utläsa ur redovisat protokoll från besöket, vilket även delgivits för kännedom till för Landskapsförvaltningen relevanta aktörer och representanter.
Redovisningen inkluderade även vikten av den roll Ombudsmannen har att både representera och företräda landskapet inom verksamhetens område vid t.ex. olika nationella/internationella Ombudsmannaträffar. Detta påtalades inte minst vad gäller ledamotskapet av den nationella ledningsgruppen för EU:s Jämnlikhetsår- 2007, till vilket DO invaldes som Ålands representant.
Ålands Diskrimineringsombudsman
Veronica Larpes-Papadopoulou
