Vad är Alzheimers sjukdom?
På lördag den 21.9. är det den internationella Alzheimerdagen
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av de sjukdomar som kallas demens. Sjukdomen är särskilt lömsk eftersom den ger sig på något av de allra viktigaste vi har i kroppen – våra nervceller i hjärnan. Cellskadorna vid Alzheimers sjukdom följer oftast ett visst mönster. Sjukdomen delas upp i mild, måttlig och svår demens. Minnescentrum drabbas först. I det svåraste stadiet blir personen fullständigt beroende av vård och kräver tillsyn dygnet runt. Det finns idag inget bot för Alzheimers sjukdom (Lundbecks hemsida: www.alzheimersinfo.se)
Många lever i tron att det är hjärt-kärlsjukdomar, bröstcancer, åldersdiabetes och reumatologi som är de vanligaste folksjukdomarna idag så är det inte! Enligt Världshälsoorganisationen WHO är demens en folksjukdom och vår tids snabbast växande folkhälsoproblem. Detta kan vi inte blunda för längre!
I början av juni deltog Demensföreningen på Åland r.f. i en Nordisk konferens i Lund där alla nordiska länders demens – och alzheimerföreningar sammanstrålade och diskuterade aktuell forskning, behov av utvecklandet av vård och omsorg samt gemensamma problem inom demensvården. I konferensen deltog Island, Norge, Danmark, Finland, Sverige och Åland. Vi fick ta till oss intressanta föreläsningar av sakkunniga som forskar och arbetar inom demensvården i Norden. Vi kunde dock alla konstatera att de största utmaningarna ändå ligger i de neddragningar och sparåtgärder som görs inom äldreomsorgen.
Att ordna rehabilitering och vård för personer i arbetsför ålder, som insjuknat i en framskridande demenssjukdom upplevs problematisk. Deras behov och livssituation avviker från de äldre demenssjukas situation. Antal av yngre personer som har någon typ av demenssjukdom har ökat p.g.a. att sjukdomen upptäcks tidigare. Demensförbundet i Sverige jobbar för för lagstadgad minimibemanning för demensboenden. Man kan inte dra ner personalstyrkan på avdelningar där man vårdar personer som insjuknat i demens. Det allra viktigaste är det mänskliga mötet mellan vårdaren och den demenssjuke. Vi skall också komma ihåg anhörigas behov av stöd. Anhöriga drabbas hårt när det gäller demenssjukdomar och får ofta dra ett mycket tungt lass. Sjukdomen kan leda till en kris för hela familjen.
Så här på Alzheimerdagen vill vi också påminna att Demensföreningen på Åland r.f. anordnar med start den 25 september en anpassningskurs som heter ”Lära sig leva med demens”. Kursen riktar sig till personer med demens som bor hemma och till deras närmaste anhörig. Kursen syftar till att lära sig hantera och leva med en förändrad livssituation, att få information och ökad kunskap och att få dela erfarenheter och gemenskap med andra i liknande situation. Kursen anordnas i samarbete med ÅHS och Folkhälsans Allaktivitetshus på Åland Ab.
I november 2012 gav Landskapsregeringen ut rekommendationen ”Riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdomar”. Meningen med denna rekommendation är att se till att alla våra invånare på Åland skall få en likvärdig och bra omvårdnad när någon blir sjuk i en demenssjukdom. Demensföreningen på Åland har stora förväntningar och förhoppningar om att rekommendationen skall följas av alla kommuner på Åland, vilket det ännu i dagsläget inte görs. I dag är det tyvärr stor skillnad på vilken vård du får beroende på vilken kommun du bor i. Landskapsregeringen har nu till vår glädje ordnat ett seminarium den 24.10 och bjudit in de ansvariga, som producerar tjänster inom demensvården. I seminariet skall diskuteras samverkan mellan aktörer samt kvalitet och ekonomi inom demensvården..
Vi hoppas att vi på detta seminarium i oktober får se alla de politiker och ansvariga som vill utveckla äldreomsorgen och speciellt demensvården. Det går att spara pengar genom samordning inom kommunerna och genom att placera personer som blir sjuka på rätt plats inom vårdkedjan. Det behövs en större förståelse och en större flexibilitet när det gäller att ta hand om de gamla på Åland. Vi hoppas att det kan gro nya insikter och nya visioner på detta seminarium.
I och med den nya Hälso- och sjukvårdslagen ÅFS 2011/114 som tillträdde i kraft den 1 januari 2012 så har stora nya kostnader påförts kommunerna och många står inför de facto att de måste spara. Därför är det så viktigt att veta hur man kan ordna och utveckla samarbetet inom vård och omsorg på bästa sätt. Demensvården är en vårdform som kostar mycket pengar. I Sverige är kostnaden för demensvården lika stor som vården av hjärt-kärlsjukdomar, cancer och vården av stroke tillsammans. På Åland konstateras det per år c.50 nya fall som insjuknar i demens.
Med tanke på det ökande antalet av personer som lider av demenssjukdom är det inte försvarbart eller hållbart att fortsätta så som vi har gjort tidigare utan vi måste utveckla nya gränsöverskridande samarbetsformer så att också den tredje sektorns resurser utnyttjas effektivt.
Demensföreningen på Åland r.f.
Annette Holmberg-Jansson
Ordförande
Taimi Pettersson
Styrelsemedlem
