Upprop för Pommern
Varken Pommernkommittén eller beslutsfattarna bemöter sakligt de fakta som talar mot den planerade betongdockan. Sakskäl som framförs möts av tystnad eller kommenteras med argument som ”beslutet om dockan har tagits i laga ordning”. Vi undertecknare menar att verklig expertis inte kommit till tals när Pommerns framtid planerats.
Låt oss sammanfatta några av de argument som visar att betongdockan inte är en praktisk, säker och kostnadseffektiv metod för Pommerns bevarande, men att det finns alternativ.
1. Miljötillstånd saknas. Det är tänkt att allt framtida underhållsarbete på skrov och rigg skall utföras i dockan. Arbetet är delvis mycket bullrigt (t.ex. nitning) och smutsigt (t.ex. blästring och målning). Miljötillstånd för verksamheten i dockan saknas. Resultatet kan mycket väl bli att nämnda arbeten inte får göras i den känsliga miljön framför Sjöfartsmuseet. De stora förlorarna blir i så fall finansiärerna och Pommern.
2. En underhållsplan saknas. Något försök att beräkna underhållskostnaderna för Pommern i dockan har inte gjorts och kan inte göras utan en underhållsplan.
3. En uppskattning av dockans underhållskostnader saknas. Över det tidsspann (100 år) som är aktuellt vet vi av erfarenhet att underhållskostnaderna för betong i saltvatten kan vara mycket stora.
4. Dockans höjd över dagens medelvattenstånd (fribordet) är 1,20 meter lägre än det minimum som Finlands meteorologiska institut rekommenderar. Detta kan få katastrofala följder för Pommern.
5. Kollisionsskydd saknas. Pommernkommittén har betonat att fartyget behöver skydd mot påsegling och is. Den planerade betongdockan är inte konstruerad för att tåla kollisioner.
Betongdockan skulle bli den enda i sitt slag i världen. En enkät riktad till 29 historiska fartyg visar att ingen annan fartygsägare/-förvaltare anser att en dylik metod är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Också för Pommern finns alternativ.
Bogsering. De experter som nu kommer till tals har bortom allt tvivelsmål visat att bogsering till varv i Stockholm eller Åbo inte är ”att utsätta fartyget för oacceptabla påfrestningar eller risker”. (Citatet ur Pommernkommitténs Slutrapport 2009, som är en otillbörlig alarmrapport.)
Typ av reparationer. Åbo reparationsvarv har meddelat att alla typer av reparationer kan utföras hos dem. Också arbete utfört av Pommerns egen personal är välkommet om så önskas.
Vid ett kommersiellt varv finns verkstäder, kranar och truckar samt infrastrukturen med miljötillstånd och reningsverk för omhändertagande av avfallsvatten. Allt detta saknas för arbeten i den planerade dockan i Västra hamnen.
Om Pommern sjunker eller blir påseglad. Ett utmärkt skydd om Pommern sjunker vid kaj är en grusbädd på vilken fartyget kan sätta sig om det springer okontrollerat läck. Detta skulle vara en billig försäkring i jämförelse med betongdockan.
En tillräcklig garanti för att Pommern inte sjunker torde emellertid vara att plåtarna i vattenlinjen hålls i gott skick, så skyddas andra historiska fartyg. Ett gott kollisionsskydd skulle vara en stadig, kortare pir söder om Pommern vilken också skulle skydda mot is. Kostnaden är en bråkdel av kostnaden för en docka.
Till alla de ålänningar som vill se Pommern flyta fritt: Detta är helt möjligt utan att riskera fartygets säkerhet och bevarande på lång sikt. Er magkänsla är lika viktig som alla andra argument. Med de pengar som dockan och dess underhåll skulle kosta hålls Pommern fritt flytande och i gott skick under hundra år.
Göte Ekström, Björn Erikson, Björn-Olof Erikson, Sven-Anders Eriksson, Göran Holmberg, Joakim Håkans, Sten-Åke Häggblom, Harry Högblom, Henry Höglund, Bertil Karlsson, Henrik Lindqvist, Hans Mansén, Gottfrid Marjanen, Kurt Skogberg, Siv Strandberg, Tor Strandberg, Barbro Sundback, Jan Sundström, Dick Tapio, Lars Tiusanen, Roland Troberg, Folke Wickström, Kaj Wiik, Jerker Örjans
