DELA
Foto: Jonas Edsvik<07_Bildrubrik>FÖRSÄMRING Åland som varumärke blir inte bättre, utan sämre om det blir fri tillgång till ax-domänen, tycker insändarskribenten.

Tomma ax växa högt

Jag kan bara hålla med signaturen ”Trött iakttagare” om vad som framkommit om AX-domänens nya regler. Mot dumheten kämpa gudarna förgäves. På 1990-talet, när internet var nytt, var det ett antal bananrepubliker och regioner som fick den märkliga idén att låta vem som helst registrera sig på deras nya landsdomäner, eller snarare fick de besök av någon affärsman som såg en möjlighet att göra sig en hacka på den nya tekniken. Till exempel Västra Samoa, Niue, Trinidad och Tobago, och Tuvalu. En sorts nykolonialism. Dess regeringar förstod inte värdet av domännamnet som varumärke, utan såg det helt enkelt som ett sätt att dra in lite pengar till statskassan. Ibland sålde man alla domänrättigheter till något privat företag och fick sedan anledning att ångra sig.

AX-domänen infördes först 2006 och har hållits ganska ren från skräpdomäner. Söker man inom AX-domänen är det således stor chans att resultatet har med Åland att göra och inte är tillhåll för någon viagramånglare i Hong Kong. Jag registrerade en AX-domän för mitt företag nyligen eftersom jag vet att det är en omgivning för huvudsakligen seriösa verksamheter, men får nu anledning att tänka om.

Av någon anledning, och i största hemlighet (inga dokument står att finna vare sig på regeringen.ax eller lagtinget.ax), har landskapsregeringen nu hittat på att låta vem som helst registrera AX-domäner. Har våra politiker inte lärt sig någonting av andras misstag? Förstår de ingenting av hur man bygger upp ett varumärke? Tror de att utspädning av varumärket skulle vara till nytta för att marknadsföra Åland? Hur många människor vet att TV betyder Tuvalu? Det är samma politiker som inte har lyckats registrera AX som nationalitetsmärke för fordon (ännu är det FIN som gäller) eller ens ha dödat den gamla aland.fi-domänen. Åländska företag är inte bättre, vilket bevisas av att de tydligen inte har insett vad de gått med på, i den mån de tillfrågats. Företag kan mycket väl än idag bygga en webbplats med registreringsformulär vars landslistor innehåller varenda land och region i hela världen, inklusive Färöarna, Grönland och den obebodda norska Bouvetön, men inte Åland, därför att de använder en icke uppdaterad landslista från förra seklet. Att sätta upp en företagswebbplats på AX-domänen verkar inte heller vara särskilt populärt, och de nya bestämmelserna kommer inte att göra det populärare, åtminstone inte på Åland.

Enligt tidningen har näringslivet gett synpunkter. Vem representerar näringslivet i den frågan? Vi som redan har AX-domäner har inte fått tillfälle att yttra oss.

Att AX-domänen skulle ha något att göra med de problem som finns med diverse internettjänster är en befängd uppfattning. Det kan vem som helst konstatera genom att använda samma tjänst via Ålcom eller via Sonera. Sedan jag bytte till Sonera har jag inte haft något problem med till exempel Google Play trots att jag fortfarande finns på Åland och använder samma fysiska nätverk. Detta är förstås en konkurrensnackdel för Ålcom och DET borde landskapsregeringen göra något åt. För att inte tala om att få ordning på den dokumentskräphög som befinner sig på den åländska offentliga sektorns webbplatser i stället för att dölja den med potemkinkulisser.

Beslutet är tydligen redan fattat. De nya bestämmelserna finns i FFS 7.11.2014/917 och träder i kraft 5.9.2016. Men dåliga beslut kan alltid ändras och vi har några månader på oss innan kreti och pleti invaderar AX-domänen och stannar kvar där för alltid.

Per Johansson

 

Johanssons Informationsteknik JOINT