DELA

”Tjurskallig dragkamp” kring symbolfrågor

Undfallenhet kan även kallas diplomati, Niklas Lampi, och att vara sams är inte demokrati. Korstågens tid är historia och Camilla Gunells uttalanden ger hopp om att vår nya regering vill uppdatera självstyrelsen till nutid.
Den ”tjurskalliga dragkamp” kring symbolfrågor som Lampi försvarar i sin ledare den 15.2, har, förutom språkhysterin, kostat ålänningarna bland annat rätten till en smidig kontakt med riksmyndigheterna på alla plan.
Självstyrelsen är en politisk kompromiss från en annan tid, född ur ett Europa som inte längre finns. Under de 90 år som självstyrelseutvecklingen stått stilla har vår omvärld förändrats i grunden. Det Finland vi ser i dag är den tredje versionen sedan 1919, likaså Tyskland. Sovjet finns inte längre och EU knakar i fogarna.

Självstyrelsen av i dag står mycket långt ifrån sitt ursprung. Lagtinget sysslar huvudsakligen med att kopiera rikslagar, d v s anta blankettlagar, och den Ålandsmodell som visas utåt är mer likt ett större företags marknadsföring än ett sunt samhälle i utveckling.
Att överge gamla käpphästar behöver inte betyda att avveckla självstyrelsen, tvärtom kan det vara en möjlighet till självrannsakan och en kursändring emot en dialog även med vårt moderland Finland, och därmed en självstyrelse som gynnar fler ålänningar.
Att envist bita sig fast i historien och ”hävda sin rätt” leder inte framåt, och för min del bor jag hellre i ett samhälle som är i takt med sin omvärld, än i ett politiskt museum.
Jan Liljehage