Tjugo år med 0,45 procent
När det här året är slut har Åland levt 20 år med den nya Självstyrelselagen som trädde i kraft den första januari 1993. Den viktigaste förändringen med den nya lagen var att man lämnade systemet med enahanda förmåner (Ålands budget skulle vara en mini kopia av Finlands budget med vissa lokala avvikelser) och i stället gavs Åland fri budgeteringsrätt när det gäller utgifterna.
Landskapets inkomster har erhållits som en klumpsumma som förenklat räknas ut som 0,45% av statens alla skatteinkomster. Dessutom erhåller Åland en så kallad skattegottgörelse som faller ut när Åland betalar mer än 0,5% av den direkta skatten. Åland kan också få extra anslag när sådana investeringar som är extraordinärt stora och inte kan täckas inom ramen för 0,45 inkomsten. Tidigare Sverigekabeln och nu den så kallade Finlandskabeln är typiska sådana projekt.
Det här ekonomiska systemet var en politisk kompromiss eftersom majoriteten av de åländska politikerna redan då eftersträvade egen beskattningsrätt för Åland.
Hur har då det här systemet tjänat Åland. Man kan säga att det var Ålands lycka att systemet kom i kraft 1993. Det gav oss möjligheter att forma vårt eget samhälle och inte följa den politik man var tvungen att genomföra i Finland under mitten på 1990-talet. Med ”enahanda förmåner” skulle vårt samhälle sett helt annorlunda ut idag.
Den fria budgeteringsrätten gav också Åland helt andra möjligheter att möta de utmaningar som EU-medlemskapet medförde. Vårt största ansvarsområde och samtidigt vårt största utgiftsområde i kommunernas och landskapets budgetar kunde reformeras och omorganiseras så att all verksamhet sammanfördes under landskapets ansvar genom att ÅHS bildades.
Åland hade hög arbetslöshet i mitten på 1990-talet, därefter har vi haft förmånen att ha mycket låg arbetslöshet och ibland t o m arbetskraftsbrist. Befolkningen har under den här tjugoårsperioden ökat med 3500 personer eller ca 15%. Ålands befolkning har relativt sett ökat mer än Finlands vilket i sig har skapat ett trängre budgetutrymme för Åland med beaktande av det ekonomiska system vi har.
Genom att vi har haft ett dynamiskt näringsliv som hela tiden har behövt mera människor kan Åland idag skryta med att det finns flera än 80 olika nationaliteter som bor på Åland och deltar i vårt gemensamma samhällsbygge. En av de största förändringarna under den här tjugoårsperioden är att ålänningarna svängt sig allt mera västerut.
Våra ungdomar utbildar sig i Sverige och på snart sagt alla samhällsområden har kontakterna på ett naturligt sätt ökat. En i sig naturlig utveckling med beaktande av språket och att syftet med EU-medlemskapet är att sudda ut nationsgränserna. Regionerna skall istället få växa – något som kan ge Åland goda möjligheter i framtiden.
I ekonomiska termer har Åland avancerat till den 5 rikaste regionen i Europa. När det gäller välfärd och humankapital tror jag att vi är ännu starkare. Vår utmaning nu är att kunna fortsätta på denna väg som varit framgångsrik för Åland. Den omställningsbudget som den här regeringen antog på våren och nu det föreliggande budgetförslaget för 2013 syftar till att trygga den här utvecklingen.
Självstyrelsen ger oss fantastiska instrument och möjligheter att bygga ett dynamiskt och långsiktigt hållbart samhälle. Min förhoppning är att den här veckans remissdebatt skall bidra med nya tankar, ideer, kraft och energi till Ålands utveckling.
Roger Nordlund
finansminister
