DELA

Till er som fattar beslut i permitteringsfrågor

Alla anställda inom landskapet har nog förstått att det går ekonomiskt dåligt för landskapet Åland. Vi tycker inte det berättigar arbetsgivaren och dess representanter att behandla sina anställda dåligt.

Enligt arbetsgivaren skall alla enheter spara från lönemomentet motsvarande 2 veckors lön. En skrivning som ställer de budgetansvariga i en knepig situation av olika orsaker beroende på vilken avdelning eller arbetsplats man är chef för.
På de flesta avdelningar kan man byta semesterpenning till ledig tid om man som anställd är intresserad av det, men det kan ingen tvingas att göra. Tyvärr är det ganska många som upplever det så men vågar inte protestera pga. att man är rädd för att bli av med sin arbetsplats i fall att det blir uppsägningar.

Arbetsgivaren har enligt lag rätt att permittera sina anställda upp till 90 dagar, det känner vi alla till. Permittering innebär att en anställd inte får arbeta och på grund av detta inte får någon lön för tiden man är permitterad. Detta måste vi som anställda acceptera och det gör vi om permittering utförs enligt modellen ”inget jobb ingen lön”
Det är här problemen börjar. Ta som exempel landskapets skolor:
Arbetsgivaren och dess representanter vill genomföra permitteringar men samtidigt få arbetet gjort. Arbetsgivaren, som ensam står ansvarig för permitteringsbeslut, försöker hitta alla kryphål som finns för att kunna ta lönen av sina anställda men samtidigt få jobbet gjort.

Lärarnas tjänstekollektivavtal kanske är föråldrat och borde revideras, det känner vi också till. Arbetsgivaren har tillsatt olika grupper att se över hur nya avtal kunde se ut, men arbetet har hittills alltid stannat i att arbetsgivaren sagt att det inte får kosta något.
Det är fullständigt omöjligt att göra en stor revidering av ett tjänstekollektivavtal utan att det kostar något. Vi är villiga att vara med och ta fram ett nytt avtal men då måste arbetsgivaren ge ett klart besked om vilka kostnadsramar vi har att jobba med.
Enligt det nuvarande avtalet får lärarna lön enbart för undervisad timme och i det ingår för- och efterarbete plus en massa annat arbete.
Därför anser vi att om en lärare permitteras skall detta ske dagar och tider då läraren har undervisning och inget annat.

Exempel:
Läraren får vid höstterminens början av rektorn information om att han/hon detta läsår skall undervisa 836 timmar. Sparkravet leder till att läraren blir permitterad under 12 undervisningsfria dagar under höstterminen. Vid vårterminens slut har läraren blivit av med 12 dagars lön men trots detta har han/hon undervisat alla sina 836 timmar.
Hur tror arbetsgivaren att arbetsdomstolen tolkar en sådan permittering.
Lönegrunden är kvar men lönen har minskat.

Vi som lärare accepterar permittering som sparåtgärd om lärarna permitteras på ett schysst sätt; alltså från undervisningstimmarna.
Lärarna är en yrkeskår med hög arbetsmoral som alltid ställt upp för sina studerande. De har på sin fritid, åkt på studiebesök, deltagit i vänskoleverksamhet och hjälpt studeranden med olika typer av problem mm.

Mvh
Kimmo Mattsson
Huvudförtroendeman
Akava-Åland r.f.