DELA

Tiggarna de mest utsatta

Det har varit många långa debatter om tiggare på nätet och i spalterna i våra lokaltidningar.
Här är mina tankar om det hela.

Det handlar om människor som är bland de mest utsatta i Europa. Vi måste börja med att se individer, inte en osynlig massa ”tiggare”. De som tigger gör det säkert av olika orsaker. Vissa för att få råd med mediciner, andra för att ge sina barn en skolgång, de kanske kom till norden för att arbeta men hittade inte arbeten, så det som återstod var tiggeri. De får kanske ihop 40-60 euro på 8-10 timmar, inte en hög timlön. De sover i sina bilar eller i hastigt uppsatta tält. Vem här skulle vilja leva deras liv.

Poängen är att de inte är här för att de vill, de är här för att de måste. För att de inte ser någon utväg. För att överleva.
De små summor de får in, i Sverige räknar man med 200-400 om dagen, är ändå betydligt mer än vad de skulle tjäna på ett okvalificerat jobb hemma i t.ex. Rumänien. Så länge de alternativen inte förändras, så kommer fler och fler att välja att åka till Norden. Det handlar om mänskor som utnyttjar sin rätt som EU-medborgare till fri rörlighet. Så bästa lösningen skulle vara att se till att minimilöner med vettiga försörjningsmöjligheter införs i Rumänien.

Till sist. Alla uppgifter om att detta skulle vara organiserat har tillbakavisats av både polisen och socialarbetare.
Det tiggarna tjänar är en mycket liten summa som ska gå till försörjning för dem själva såväl som deras familjer. Det handlar därmed om en grupp individer som lever i extrem fattigdom och utsatthet, oavsett land de befinner sig i. Det finns inga belägg för att tiggeriet är en del av organiserad brottslighet. Det rör sig helt enkelt om för lite pengar i jämförelse med exempelvis vapen- och sexhandel. För att kunna genomföra resan till Sverige är det däremot många som organiserar sig och reser i grupp, passar varandras barn och hjälper på så vis varandra.

Stockholms Stadsmission får ibland frågor om hur man som tiggare i extrem fattigdom har råd med en mobiltelefon. En stor del av de som reser hit för att tigga har sin familj kvar i hemlandet. Mobiltelefonen är därför den enda kontakten man har med sina barn och de man älskar. Det gör telefonen till ens viktigaste ägodel, överordnat mat, husrum och kläder.
Fundera innan ni ser föraktande på dem, hur många av er skulle vilja byta plats med dem. Inte många tror jag.
Igge Holmberg (S)