Tack från fartygstokar
Genom denna lilla insändare skulle jag vilja tacka alla som åkte med Roslagen i söndags och gjorde dagen till ett minne som jag aldrig kommer att glömma. Ett stort tack även till Eckerölinjen som ställde sig positiva när tre ”fartygstokar” tog kontakt med rederiet, för att ordna någon form av återblickar ombord under fartygets sista resor.
Vi gjorde inför Roslagens två sista veckor i ordning en utställning ombord på fartyget. Under sista dagen hade vi även ett litet föredrag om ”Papenburgsystrarna”. Det var väl meningen att vi skulle stå för underhållningen, men alla de trevliga personerna som vi träffade under dagen gjorde att det var vi som blev underhållna. Vi fick höra många trevliga och roliga historier om fartygstrafiken.
Bland annat fick vi höra följande historia. För över 30 år sedan berättade en person att han var styrman ombord och hade för första gången bjudit med sin fästmö på en resa med en av ”Papenburgsystrarna”. Efter två timmars färd går fartyget på grund. Han sa att ”Det var ju lite pinsamt när han med livbåten fick köra över fästmön till ett annat fartyg”. Fästmön, nuvarande frun, bekräftade glatt att han såg väldigt besvärad ut vid det tillfället.
När Roslagen lämnade Grisslehamn för sista gången lät man tyfonen tjuta. Det var en hög brölande signal som övergick i en tystare och dystrare ton innan den helt tystnade. Sedan backade fartyget i stillhet ut från hamnen. Det enda man kunde höra var de personer som samlats på klipporna runt viken, för att få en sista blick av fartyget.
Tack än en gång
Olav Klemets
