DELA

Ta itu med upphandlingen

Den misslyckade upphandlingen av kaj 6 visar på brister bland ansvariga tjänstemän inom den tekniska förvaltningen. När kaj 6 bjöds ut fanns det två anbudsgivare. Ett åländskt företag och ett multinationellt företag kallat Terramare. Det åländska företagets anbud var lägre men ansågs inte korrekt. Terramares anbud ansågs vara det enda giltiga därför antogs det. Senare har det framkommit en hel del om förfarandet som får åtminstone mig att känna att allt inte gått riktigt rätt till.

Det som har förvånat mest är att en konsult i Åbo fick ansvaret att informera leverantörerna om villkoren för anbuden. Att han samtidigt ansvara för förfrågningsunderlaget och har kopplingar till ett av de två konkurrerande anbudsgivarna gör inte saken enklare. Den ansvariga tjänstemannen har som jag ser det begått ett allvarligt fel när han överlämnade ansvaret för upphandlingen till en utomstående privat person. Detta måste vara helt oförenligt men bestämmelserna om en tjänstemans ansvar. Tjänstemannen har inte haft kontroll över förfarandet.

Det andra som förvånar mig är att när det åländska företaget ställde ett rättelseyrkande till nämnden och påtalade bristerna i upphandlingen så negligerade nämnden möjligheten att reda upp hela situationen. De socialdemokratiska representanterna i nämnden visade civilkurage och föreslog att yrkandet skulle bifallas. Själv var jag då medlem i stadsstyrelsen och tog upp frågan till diskussion men på formella grunder ansåg sig styrelsen inte kunna ingripa.
År 2009 publicerade Ålands Handelskammare en mycket intressant rapport med den talande titeln ”Den diffusa upphandlingen” – en kartläggning av offentlig upphandling på Åland. Utredningen listar fyra återkommande problem inom den offentliga upphandlingen: direktupphandling, otydliga krav, för korta anbudstider och bristfälliga förfrågningsunderlag.

I januari 2010 behandlades utredningen i stadsstyrelsen. Beredningen är till stora delar en sammanfattning av rapporten. Någon mera omfattande diskussion behövdes inte utan centralförvaltningen gavs i uppdrag att revidera stadens upphandlingsdirektiv.
Den offentliga upphandlingen utgör en viktig del av vår ekonomi. Den offentliga efterfrågan är viktig för det åländska näringslivet. Att Mariehamns stad inte klarar av att upphandla är beklagligt och man kan nog med stor sannolikhet utgå ifrån att det inte är bättre i någon annan kommun. Saken förvärras av att vi inte har en landskapslag om offentlig upphandling under EU:s tröskelvärden. Det innebär stor rättsosäkerhet vilket inte är förenligt med de lagliga grunderna för användandet av allmänna medel.

Eftersom vi inte har lagstiftning tar marknadsdomstolen inte upp besvär som inkommer från missnöjda leverantörer och anbudsgivare. Jag upprepar att vi måste få en blankettlag om offentlig upphandling under EU:s tröskelvärden. Inledde kampanjen år 1995. Det känns som behovet är större än någonsin. För att klara av större offentliga projekt måste vi ha mera kompetens i kommunerna och på landskapsnivå. Oklara affärer med skattepengar ska inte sopas under mattan. Nu är det dags att en gång för alla ta tu med att förbättra den offentliga upphandlingen.
Barbro Sundback (S)