DELA

Svenskt förnamn duger inte i Finland

Vi pratar svenska på Åland, enligt självstyrelselagen är vi ett enspråkigt svenskt område av Finland.

Varför får man då inte döpa sitt barn till ett svenskt namn på Åland?

Min syster och hennes sambo vill döpa sin son till Pimme, ett namn som inte finns med i den finska almanackan och som ingen tidigare heter i Finland, men som är ett namn som redan finns i Sverige. Orsaker som anges för att de inte ska få döpa honom till Pimme är dels att det strider mot namnskicket i Finland i fråga om form och skrivsätt, dels att ingen någonsin har burit namnet i Finland.

När namnet Pimme skulle registreras fick de avslag från magistraten eftersom Åland följer den finska namnlagen. Vid avslag bereds man tillfälle att besvära sig mot beslutet genom att motivera varför man anser att namnet skall godkännas. Eftersom min syster och hennes sambo inte kan acceptera myndighetens beslut lämnade de in ett besvär. Men det är inte gratis. Att lämna in ett besvär kostade 114 euro och de kan få vänta upp till sex månader innan de får svar. Jag tycker att det är en oskäligt hög summa för en barnfamilj att tvingas betala för att lämna in ett besvär som i sig inte betyder att namnet kommer att godkännas.

Jag anser det mer lämpligt att de döper sin son till Pimme istället för att till exempel. döpa honom till Ylo, som är ett namn som är tillåtet att döpa sitt barn till i Finland.

Jag frågar mig om inte Pimme är ett namn som passar bättre in i det åländska samhället än till exempel Ylo?

Man kan även heta Kimmo i Finland, vilket är väldigt likt Pimme sett till stavningen. Om inte Kimmo strider mot namnskicket i Finland borde inte Pimme heller göra det.

Enligt den finska namnlagen bör man helst döpa sitt barn till ett namn som redan finns i den finska almanackan. Så här säger evangelisk-lutherska kyrkan i sina rekommendationer:

”Allmänt taget kan man säga, att så länge man håller sig till almanackans namn uppkommer inga svårigheter. Över 90 procent av finländarna får ett namn som finns i almanackan.Almanackan följer också väl med sin tid och namnlistan förnyas med fem års mellanrum. I oklara fall avger justitieministeriet utlåtanden om förnamn och släktnamn. Ett annat sätt är att kolla om namnet ni tänkt er redan existerar som förnamn i Finland”

Det anses alltså inte lämpligt att döpa sitt barn till ett namn som är ”nytt” i Finland. Det framstår som både omodernt och bakåtsträvande, enligt mig.

Enligt namnlagen finns det vissa undantag då det är okej att döpa sina barn till namn som inte finns med i den finska almanackan. Dessa undantag är:

1. På grund av religiös sed

2. Om personen i fråga på grund av sin nationalitet, sina familjeförhållanden eller någon annan särskild omständighet har anknytning till en främmande stat och det föreslagna förnamnet motsvarar det namnskick som iakttas i denna stat, eller

3. Om något annat giltigt skäl prövas föreligga.

Det betyder alltså att det är okej att döpa sitt barn till ett engelskt namn som t.ex. Jeremy eller Jamie, eller att som muslim döpa sitt barn till Mohammed, men det är inte okej att döpa sitt barn till Pimme för att man pratar svenska.

Jag tycker absolut att man ska ha rätten att döpa sitt barn enligt till exempel religiös sed, men ska man då inte ha samma rätt på Åland att döpa sitt barn till ett i Sverige giltigt namn som Pimme när vi de facto talar svenska här?

I Finland kan man heta Titta, vilket på svenska är ett verb, men man kan inte heta Pimme som varken betyder något på svenska eller finska. Det närmaste man kommer är väl i så fall ” Piimä” som betyder surmjölk.

Detta är bara ett av flera exempel då vi ålänningar diskrimineras språkligt av den finska lagstiftningen. Detta är en god anledning till att självstyrelsen behöver utvidgas så att vi själva har rätten att bestämma vad vi döper våra barn till.

Majoriteten ålänningar kanske inte är för ett självständigt Åland, men jag tror att de flesta av oss är för att vi åtminstone ska få döpa våra barn till namn som passar bättre in i ett svenskspråkigt samhälle än namn som passar in i ett finskspråkigt.

Jesper Sindén, Ålands Framtid