Strävan efter nordisk nytta
Hanteringen av klimatförändringen och arbetet för hållbar utveckling hör till de viktigaste utmaningar världen står inför. I Norden är vi föregångare inom hållbar utveckling och har spetskompetens för att bekämpa klimatförändringen, men mycket återstår att göra och mycket vill vi bli bättre på. Ett fortsatt starkt nordiskt samarbete behövs för att ta till vara på våra nordiska värden och intressen. Tillsammans uppnår vi ett bättre resultat och större internationell påverkan. Det är med dessa tankar om nordisk nytta som Finland och Åland tar kurs mot ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2011.
Finland har tagit över som ordförandeland i Nordiska ministerrådet från den 1 januari 2011 och programmet har utarbetats i nära samråd med Åland. Ordförandeskapet ger oss anledning och tillfälle att skriva om det nordiska samarbetet och diskutera flera viktiga punkter som vi vill lyfta fram.
Man har hört många argument om att det nordiska samarbetet minskat i betydelse som en följd av globaliseringens virvelvindar, allt djupare EU-integration och den internationella utveckling som kräver flexibelt och varierande samarbete. Så behöver det dock inte vara; allt intensivare gränsöverskridande växelverkan inklusive EU:s utveckling ökar behovet och betydelsen av ett starkare nordiskt samarbete i strävan att värna om våra gemensamma värderingar och att aktivt föra framåt våra ofta likartade nordiska intressen, vår öppenhet och demokrati samt ett pragmatiskt och jordnära arbetssätt.
De nordiska länderna inklusive de självstyrande områdena är nära syskon, vare sig man närmar sig frågan med utgångspunkt i historia, kultur, värderingar eller samhällsstruktur. Men vi bör inte ta samarbetet för givet. Det finns mycket att hämta från det nordiska, för oss själva men också internationellt sett, och vi kommer att jobba för att denna enkla sanning inte glöms. Vi får inte nöja oss med tron om att det nordiska samarbetet har ett egenvärde som är tillräckligt för att motivera dess existens. Vi måste våga kräva mera. Vi har nära kontakter sinsemellan, nu och i framtiden, men frågan är: hur skall vi göra samarbetet så ändamålsenligt som möjligt? Vi måste alltid ställa oss frågan om ”nordiskt mervärde” och rikta våra gemensamma insatser därefter. Våra handlingsprogram inom de tio ministerråden och möjligheten att finansiellt stöda även tredje sektorns samarbete i Norden är en styrka i arbetet.
Områden där nordiskt mervärde ter sig mer eller mindre självklara är hanteringen av klimatförändringen, som vi valt till huvudtema för ordförandeskapet 2011, samt arbetet för hållbar utveckling. Norden har spetskompetens inom klimatvänliga lösningar samt den politiska vilja som behövs för att driva frågan framåt på alla nivåer, från lokala till internationella fora. Genom att agera tillsammans kan de nordiska länderna gå i spetsen för klimatfrågor, även internationellt, vilket i sin tur är ytterst viktigt med tanke på klimatproblematikens globala omfång.
Det finska ordförandeskapet kommer att öppnas om några dagar i Åbo med en stor internationell konferens; "Lösningar – nära, tillsammans", som behandlar hållbar utveckling och så kallade ”best practices” inom Östersjöområdet. Alla som har upplevt algblomningen i skärgården, undrat vart gäddan försvann eller oroat sig för oljespill lär instämma i att frågan inte kan vara mer aktuell.
Den här fjärde nordiska hållbarhetskonferensen syftar till att stärka samarbetet mellan stater, städer, regioner, företag och organisationer samtidigt som den skapar nya partnerskap och sprider kunskap om hållbara lösningar. Målet är att stöda de olika aktörerna i att utveckla sina tjänster, produkter och processer med siktet inställt på en hållbar samhällsutveckling som gagnar hela Östersjöregionen.
I programmet ingår en panel med de nordiska samarbetsministrarna där vi kommer att diskutera den nordiska välfärdsmodellen, klimatförändringen och hållbar utveckling. Vidare ska konferensen lyfta fram nytt miljöföretagande och klimatvänlig innovativ verksamhet i Norden och bredare i Östersjöregionen. Även flera konkreta resultat från samnordiska projekt, bl.a. om kommunernas klimatarbete, koldioxidutsläpp, havsmiljöfrågor, biodiversitetsmål och hållbara livsstilar kommer att presenteras vid konferensen.
Vi skall svara på klimatförändringens utmaningar och sträva efter en hållbar utveckling på ett resultatinriktat och pragmatiskt sätt som Norden är känt för. Genom att verka tillsammans uppnår vi bättre resultat och skapar ett betydande mervärde. I detta lilla begrepp, nordisk nytta, finns kärnan för hela vårt samarbete.
Veronica Thörnroos
Ålands samarbetsminister
Jan Vapaavuori
Finlands samarbetsminister
