Störst är inte alltid smartast, snarare tvärtom
Enligt lantrådet Katrin Sjögren (Lib) ger självstyrelsen ålänningarna mening och en känsla av sammanhang. Men då det gäller den kommunala självstyrelsen gäller tydligen helt andra principer eftersom regeringen är beredd att beröva kommuninvånarna just detta.
Åland är fantastiskt med sin företagsamhet och med sitt småskaliga samhälle där man ställer upp och tar hand om varandra, känner ansvar och lojalitet till det samhälle som fostrat oss. Driftiga ålänningar finansierar tillsammans en offentlig service i världsklass.
Varför föreslår då regeringen en reform som omkullkastar något som fungerar bra? Åtminstone hade man förväntat sig tydliga motiveringar om att vi kan spara pengar eller utvecklar servicen i vårt redan fantastiska samhälle. Men nej.
Istället framförs argument om att vi ska skapa livskraftiga kommuner genom att göra dem ”större och smartare”. Ska man omvänt tolka det så att regeringen anser att dagens kommuner är funktionsodugliga och osmarta? Så är det självfallet inte.
Att störst inte alltid är bäst är Mariehamn ett bra exempel på. Den senaste tidens uppmärksammade fall av närståendetransaktioner inom hamnbolaget och hanteringen av Ålandsvägens ombyggnad visar på brister i såväl den ekonomiska som politiska styrningen. Och det är inte första gången.
Det här är två exempel på att de stordriftsfördelar som regeringen vill uppnå med kommunreformen mycket väl kan komma att ätas upp av sämre styrning och mer slapphänta byråkrater och politiker som inte har kontroll över verksamheten och förvaltningen.
Det största hotet mot dagens kommuner kommer inte från kommunerna själva utan från regeringens politik. Att först minska landskapsandelarna med fyra miljoner euro och därefter konstatera att kommunerna inte är livsdugliga ger nästan intrycket av att regeringen medvetet stryper den ekonomiska tillförseln till kommunerna för att bana väg för den här reformen.
Det enda konkreta regeringen visar upp är att man är beredd att strö ut 12 miljoner euro över kommunerna för att köpa deras lojalitet. Om reformen sedan sparar några pengar får framtiden utvisa och det ansvaret överlämnas till kommunerna själva.
I början av den här mandatperioden lovade regeringen att se över regelverket för den kommunala servicen i syfte att göra den mer flexibel och därmed kostnadseffektiv. Knappt någonting har hänt. Istället presenteras en socialvårdsreform som kommer att kosta kommunerna ännu mer pengar. Istället för att ge kommunerna större flexibilitet att prioritera i sin verksamhet lägger regeringen alltså ytterligare ekonomiska krav på kommunerna.
Den här typen av politik där man genom att öka bördan på kommunerna indirekt tvingar fram strukturreformer är förkastlig, anser vi inom Ålands Framtid. Och det är vi långt ifrån ensamma att tycka. Att någonting är fundamentalt fel visas av att regeringen inte lyckats övertyga en enda av våra 16 kommunerna om fördelarna med reformen.
Ålands framtid är inte emot en kommunreform som sådan. Däremot säger vi nej till sättet regeringen vill genomföra den på eftersom förslaget:
– saknar folkligt stöd
– inte påvisar några ekonomiska fördelar
– skjuter över allt ansvar för reformen på kommunerna
– kör över den kommunala självstyrelsen.
Dessutom har regeringen efter remissrundan tagit bort den besvärsbestämmelse som tidigare gav berörda kommuner och kommuninvånare rätt att pröva den slutliga reformens laglighet i domstol. Förslaget står därmed i direkt strid med grundläggande förvaltningsrättsliga principer, vilket talar för att berörda parter med stöd i annan lagstiftning ändå har rätt till domstolsprövning.
Det liggande förslaget säger därför en hel del om den sittande regeringens syn på demokrati och rättssäkerhet.
Politik får aldrig bli ett självändamål där prestige går före sunt förnuft och folklig förankring.
Att regeringen varken vågar eller vill pröva frågan om kommunreformen i valet 2019, alternativt låta den underställas folkomröstningar i berörda kommuner, talar sitt tydliga språk. Om förslaget har så många uppenbara fördelar som regeringen påstår är ju slutligen frågan varför de inte vill ha ett starkt folkligt mandat att föra reformen i mål.
Vårt slutliga budskap till kommunerna är därför: stå på er och låt er inte skrämmas av denna illa förankrade reform. Er kommunala självstyrelse och lojalitet är väl ändå inte till salu?
Ålands Framtids lagtingsgrupp
Axel Jonsson
Brage Eklund
