Storleken betyder allt
Erik Schütten har en del synpunkter på kommunsammanslagningar och har en del synpunkter som är lätta att omfatta i saken. Det finns dock vissa påståenden som kan behöva belysas lite mer.
Helt rätt tycker jag det är att rollerna som övervakande myndighet och serviceproducent måste skiljas åt. Att detaljstyrning av politiker behöver ersättas med branschkompetens likaså.
Först vill jag ändå beröra stadens ekonomi som framställs som svag. Analysen utgår endast från skuldbördan, tillgångssidan berörs inte. Staden äger mark, ett bolag med över 500 moderna lägenheter och en del annat.. Staden kan avyttra egendom och halvera skulden. Då är det inte så märkvärdigt längre.
Att stadens har högre kostnader beror på att staden valt att ha en högre servicenivå än övriga kommuner. Det är kommunalt självbestämmande om uttrycket är bekant. Jag kan medge att skulle FS sköta hela stadens ekonomi ensamma skulle bilden se annorlunda ut
Staden har till exempel bowlingbanor, konstis och simhall som räcker för mer än staden. Staden sköter också bl a barnskydd, missbrukarvård, Medis och fältarna där kostnadsfördelningen mellan kommunerna kan diskuteras.
Det som tydligen förleder folk att tro att de mindre enheter är effektivare är fördelningen av landskapsandelarna. LR delade år 2009 ut 25 M€ varav 5 gick till staden. Skulle dessa delas lika mellan ålänningarna vore stadens andel nästan 10 M€. Med den senare fördelningen skulle skattöret i staden vara 13,40 c och lägst på Åland. Landskapsandelen har också sitt ursprung i att de mindre befolkade enheterna har sämre ekonomiska förutsättningar, därav överföringarna.
Givetvis behövs överföringar men om de leder till en tro att små enheter är billigare att driva när de får mer LR-pengar har vi kommit fel. Saker och ting är inte kostnadseffektiva för att LR (eller någon annan betalar!).
Tvärtom är huvudregeln att ju större enheter desto lägre kostnader. Vi har till exempel bara ett sjukhus, skulle det vara billigare att driva 16 mindre??. Högstadiedistrikten har knappast heller kommit till för att man sökt dyrare lösningar??
Att Åland av någon anledning har förutsättningar att driva kommunal service billigare än andra är en myt som det är dags att avliva. Åland har c:a 180 av 1000 anställda i offentlig sektor, Finland har c:a 125 och Sverige c:a 135. Standardargumentet här är ”Åland har ju sin självstyrelse”. Kommentaren till det är att Sverige och Finland har vardera betydligt mer självstyrelse.
Lennart Isaksson,
FS
