Stark offentlig sektor viktig om Åland tar över beskattningen
Ålands statistik- och utredningsbyrå presenterade i dagarna en dyster ekonomisk framtidsrapport. Den finländska statens finanser kommer att vara dåliga en lång tid framöver och med det klumpsummesystem vi har blir vi drabbade oavsett hur stabilt näringsliv och goda skattebetalare vi än har här på Åland.
Den globala finanskrisens återverkningar på Ålands ekonomi har satt fart på den ingalunda nya debatten om egen åländsk skattebehörighet.
Det verkar inte vara speciellt ”tryggt”, som många hävdar, att förlita sig på framgångar för den finländska ekonomin.
Enligt ÅSUBs rapport om åländsk beskattning som blev klar i april i år så är det svårt att sia om hur en framtida åländsk ekonomi skulle klara sig om vi tar över skattepolitiken. Utredningens slutsats är att ett övertagande trots allt mest är en fråga om självstyrelsepolitik.
Det ena hänger ihop med det andra, tycker jag. För som utredaren skriver: en åländsk full kontroll över beskattningen skulle ge ”intressanta finanspolitiska möjligheter för en självstyrelse”.
Här kommer den brännande frågan som jag tror att ålänningarna vill ha svar på: Vilken finanspolitik vill de åländska politikerna bedriva om de får ha hand om skatteinkomsterna? Det vill nog säkert de finländska politikerna som skall övertygas i den här frågan också veta.
För oss som tror på en nordisk välfärdsmodell med en stark offentlig sektor är det här centralt. Det är finanspolitiken mycket av resten av de politiska prioriteringarna får rätta sig efter. Med kraftigt sänkta inkomstskatter ökar klyftorna mellan rik och fattig – det visar sig inte minst i vårt västra grannland, där krisen slår hårt mot dem som redan har det svårt.
Jag är övertygad om att väldigt många med mig, inflyttade som jag såväl som ålänningar, är nöjda med den höga standard inom den offentliga verksamheten som finns här nu. Och som nu oundvikligen försämras på grund av att inkomsterna i budgeten inte täcker utgifterna. Kan ett skatteövertagande trygga att framtidens välfärd bibehålls på en hög nivå för ålänningar i alla samhällsklasser, så är jag för en sådan utveckling.
Men vad vill då de åländska politiska partierna i den här frågan? Ja, bilden är splittrad i många av de politiska grupperingarna.
Magnus Lundberg (c) har länge talat för en platt skatt, men frågan är om han har stöd i partiet, som i mångt och mycket talar för en stark välfärd på Åland.
Ålands Framtid säger inte rakt ut vad de vill, men med tanke på att den offentliga sektorn alltid är det stora ”problemet” i partiordförandens retorik, kan man anta att partiet också föreslår skattesänkningar. Samma gäller för FS.
Återstår liberalerna, vars lagtingsledamot Folke Sjölund skriver på (lib):s hemsida: ”Vi har nu ett välfungerande klumpsummesystem som ger god utdelning åt landskapets kassa.”
Detta är svårt att hålla med om i dessa kristider och inte minst efter att vi nu tagit del av ÅSUBs dystra framtidsrapport om hur hårt finanskrisen kommer att slå mot den åländska ekonomin de kommande åren.
Det stålbadet får vi tyvärr ta oss igenom – för något skatteövertagande lär det inte bli på ett tag. Först måste åländska politiker enas om att det skall ske – men samtidigt måste vi börja tala om för medborgarna vad partierna står för gällande vår framtida välfärd. Så att det inte går som i Sverige under den moderatledda regeringen här också.
Anders Hallbäck
lagtingsgruppens sekreterare
Socialdemokraterna
