Staden missgynnas med fem miljoner årligen!
För att få en långsiktig lösning på finansieringen av samhällsservicen måste hela landskapsandelssystemet reformeras och då beakta de förändringar som skett och hur framtiden ser ut. I samband med debatten kring de senaste samråden mellan kommunerna, staden och landskapsregeringen har finansminister Roger Nordlund (c) framhållit vikten av att beakta inkomstutvecklingen för landskapet och kommunerna. Landskapet har haft sämre inkomstutveckling än kommunerna.
Det är sant, men i sammanhanget är det viktigt att också veta hur inkomstutvecklingen sett ut för de olika parterna i samråden; d.v.s. staden och de övriga kommunerna.
Staden har tagit fram en indikativ kalkyl över kommunsektorns och landskapsregeringens inkomstutveckling åren 2008-12. Alltså de åren som varit till debatt. Det är åren efter senaste reformen av landskapsandelssystemet och de år som det finns faktiska bokslutssiffror fastställda. Jag vill poängtera här att de här indikativa siffrorna inte ger den enda sanningen, men de ger en sanning.
Den indikativa kalkylen visar att den inkomstskillnad till Mariehamns nackdel som fanns efter landskapsandelsreformen 2008 fram till 2012 ökat nästan tiofalt! Orsakerna är främst minskad samfundsskatt i staden och ökade skatteintäkter i övriga kommuner, men också att landskapsandelarna trots dessa inkomständringar fortsatt att öka för övriga kommuner och minskat för staden.
Totalt motsvarar det ökade gapet att Mariehamn missgynnas med cirka fem miljoner euro årligen, baserat på situationen år 2012 och jämfört med det överenskomna läget 2008. För det måste väl vara det överenskomna läget som var kompromissen 2008 då alla politiker gick in för en viss regionalpolitisk fördelning som resulterat i dagens landskapsandelssystem, eller hur?
Tittar man på preliminära siffror för år 2013, budget för år 2014 och prognoser framåt så ser det likadant ut eller kanske snarare en förstärkning av gapet. Man kan därför inte längre blunda för dessa stora förändringar som skett och som sker på inkomstsidan. Dessa måste beaktas när landskapsandelssystemet reformeras om vi vill ha en livskraftig stad som motor för hela Åland.
Det nya systemet bör också förenklas och premiera tillväxt.
Petri Carlsson (MSÅ)
Stadsstyrelsens ordförande
