DELA

Sparivern underminerar landskapets verksamhet

Plus i landskapets bokslut. Samtidigt ser vi medborgare massor av saker som inte blir gjorda, inte fungerar eller inte utvecklas. Finansministern är nöjd och tycker att bokslutet är hyfsat. Men som han själv säger är bokslutet inte bara siffror och det som händer idag är att sparivern underminerar verksamheten och hämmar utvecklingen på många områden. Med det menar jag inte att man inte ska effektivisera där det behövs eller vara sparsam.

Jag ska nämna några som områden där det behövs mer resurser, resurser som i längden inte bara förbättrar för medborgarna utan också som i långsiktigt kan spara.

* Åhs har tidigare jobbat med att effektivisera olika delar i verksamheten, de var då med sikte på att ge utrymme att utveckla andra delar där det fanns stora behov. Det långsiktiga arbetet har sparivern satt stopp för. ÅHS har många viktiga behov t ex behövs stora satsningar för att möta t ex psykisk ohälsa ett område som behöver stora satsningar..

* Ungdoms- och demokratifrågor, det finns idag ingen inom förvaltningen som arbetar med detta ett område som är mycket eftersatt jämfört med våra närområden. Boost är en bra satsning men är endast en liten del av området ungdomsarbete. Genom en satsning kan Åland utveckla och stärka ungdomsarbete och samtidigt ta del av resurser, kunskap och information utifrån.

* Lagstiftningen går alldeles för långsamt, kön är lång på de som behöver göras bakom det ligger att det finns alltför få jurister vid landskapsregeringen.

* Jämställdhetsarbetet behöver mer resurser, efter #metoo kan vi bara konstatera att det under många år framöver behöver jobbas med detta område. Idag finns det en person som dessutom har mycket annat på sitt bord som har ansvar jämställdhetsarbetet…

* Skärgårdsflottan är pinsamt gammal, det borde oavsett kortrutt varit flera nya miljövänliga, moderna fartyg beställda för länge sedan.

* Kommunerna har tvingats spara, men får samtidigt allt större ansvar och fler uppdrag, Verksamhet ska inte bara utföras, utan dokumenteras och utvecklas. Pressen på de anställda är stor idag speciellt i de små kommunerna där man har en mycket slimmad verksamhet. Detta kommer ingen kommunstrukturreform att ändra på, risken är snarare tvärtom när alla medborgare kräver jämlik service oavsett kommunadministration.

* Medis utsattes för ett ogenomtänkt sparförslag och saknas fortfarande pengar för att verksamheten ska gå runt, de tilläggsanslag som är lovat är alldeles för litet.

Att vara sparsam är bra, men för att det ska fungera kan man inte dränera verksamheterna på ändamålsenliga resurser eller utvecklingspotensial. Det är både dålig personalpolitik och i längden kostsamt.

Det för dags för finansministern och regeringen att satsa på det som behövs för att hela Åland ska utvecklas om man menar allvar med hållbarhetsagendan “Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle”. En stark offentlig sektor behövs så medborgarna garanteras en ändamålsenlig verksamhet.

MIA HANSTRÖM