DELA

Spaltkorrosion och Pommern

Då jag hörde ordet första gången, så tyckte jag det kändes lite för teoretiskt för mig, då jag aldrig hört talas om det trots mina dryga 30 års arbete med gamla fartyg varav det äldsta var byggt 1852.

Även nu är jag delägare i en hamnisbrytare som fyllde 100 år i fjol, ingen spaltkorrosion men väl vanlig sådan. Där kan jag ge Jan rätt i att jag är ute på obekant vatten, men då jag hörde om fenomenet första gången, jag tror det var Roger Jansson som mycket tydligt framhävde detta som ett av de största hoten mot Pommern, beslöt jag att ta reda på vad spaltkorrosion innebar.

Då upptäckte jag till min förvåning och glädje att spaltkorrosion var något som mycket fjärran berörde Pommern över huvudtaget. På nätet finns många intressanta artiklar och till och med videor från föreläsningar om ämnet. Några korta beskrivningar som hör ihop med spaltkorrosion.

Spaltkorrosion drabbar främst ädlare metaller såsom rostfritt stål koppar och aluminium (vet inte hur syrafast stål som Jan nämner reagerar).

Förutsättningen för ett spaltkorrosions angrepp är helt riktigt som Jan påstår att det skall finnas minimalt med syre.

Dessutom att det skall vara en spalt som är tillräckligt liten för inte släppa in till exempel sjövatten men tillräckligt stor för att behålla de aggressiva komponenterna i form av exempelvis klorider, någonstans runt en halv millimeter.

Nu frågar läsaren sig förstås att vad har Pommerns skrov med detta att göra, rostfritt, koppar och aluminium. Detsamma gör jag. Spaltkorrosion förekommer också i vanligt stål och järn men inte alls i den utsträckning som i de ovan nämnda ädlare metallerna.

Anledningen är enkel. Stål och järn korroderar normalt det vill säga vanlig rostning och saknar det passiva skiktet som de andra metallerna som nämnts har och som hos dem bildar en skyddande hinna på materialets yta. Spaltkorrosionen inträffar när denna hinna av någon anledning skadas.

Jag kan lova att jag läst snart nog 10-tals artiklar om spaltkorrosion. Inte finns det någon anledning till oro efter över 100 år för Pommern. Om det skulle ha funnits så hade spaltkorrosionen övergått i vanlig korrosion, som kan observeras med ögat.

Spaltkorrosion spränger ingenting, bara gröper ur. Åtminstone har jag inte lyckats finna ett enda omnämnande om rostsprängning i samband med spaltkorrosion.

Kanske dina lärare hade ett glapp i sina kunskaper som får följder för tvära kast i en debatt på Åland 50 år senare. Till sjöss måste man idag ta ”refresher” kurser.

Samtidigt kan jag konstatera från ditt CV följande.

I första hand nya båtar.

Några större begagnade tankbåtar som förlängdes.

Nya och begagnade ubåtar som byggs eller rekonditioneras.

Byggandet av en fiskebåt.

Kvalitetschef nybyggnad.

Inte skulle jag sätta upp det som merit i samband med skötsel av gamla fartyg.

Varför påstår du att en stock på max 100 kilogram utövar samma åverkan på Pommerns skrov som 1,5 ton is vid en frontalkollision, om den förra möter stäven med 7 knop och den andra med 1 knop? Varför denna jämförelse?

Om du varit till sjöss någon gång så borde du ha sett att stocken för det mesta blir sköljd åt sidan av bogvågen, och knappast utövar någon stötkraft. Isflak har en oerhörd tröghet i sina rörelser och om dom färdas tillsammans hindrar de varandra att trängas undan också. Men vi skulle väl inte bogsera henne i is , eller…

Dags att avskriva spaltkorrosionen i samband med Pommern

Henry Höglund