Soppa på en spik
Ålandskommittén har nu lämnat sitt delbetänkande där grupperna i lagtinget och riksdagen är överens om 80 riktlinjer för det fortsatta arbetet att ta fram fjärde generationens självstyrelse för Åland som är tänkt att träda ikraft till självstyrelsens 100-årsjubileum 2022. Från vår sida är vi nöjda med resultatet utgående ifrån att förhandlingsparternas positioner var långt ifrån varandra till en början efter att Jansson-kommittéerna och Aalto-arbetsgruppen hade stakat ut inledande utgångspunkter. Klart från början var att vi skulle behöva kompromissa. De åländska representanterna har engagerat sig till 100% i det arbetet och efter 15 möten och otaliga förberedande möten i olika skepnad är arbetet nu i halvlek. Bland riktlinjerna finns rena framgångar som kan bokföras redan nu, någon enstaka motgång men allra mest öppna möjligheter som vi nu måste kämpa vidare för att fylla med rätt innehåll och böja åt vårt håll. Återstår två intensiva år fram till april 2017 då en proposition med färdigt förslag ska vara klar och lämnas till riksdag och lagting för behandling.
Ålands framtids Axel Jonsson har reserverat sig mot betänkandet på några punkter. Det lyser igenom att Ålands framtid vill göra politik på frågan och piska upp en stämning som man tror gynnar deras sak i höstens val. Man kan tala om ett slags politisk off side, man är så ivrig att göra mål så man befinner sig på fel ställe i förhållande till spelet. Dokumentet som ligger på bordet ska tas för vad det är; ett delbetänkande med riktlinjer. Att komma med bredsidor redan nu blir fel. Det är naivt att tro att Åland genom att styvnackat sitta med armarna i kors och med bister min inte vika en tum skulle ha någon framgång i förhandlingarna. Det är inte rätt diplomatisk attityd för ett parti som t.o.m. vill uppnå självständighet, vill man komma så långt måste man se till att skaffa sig vänner, inte fiender. Dessutom är reservationen i sak tunn, i delbetänkandet har vi uppnått i princip det som Gunnar Jansson-kommittén förutsatte sig om vi fortsätter arbetet med samma frenesi som hittills. De nyanser som kompromissandet i kommittén inneburit kan vi nog leva med jämfört med alternativet.
Som exempel kan nämnas pudelns kärna i arbetet; det residuala systemet, där Ålands lagting självt ska få bestämma takten på självstyrelseutvecklingen. Så är det i delbetänkandet. Från att som idag kräva en ändring i grundlagsenlig ordning är all rikets kvarvarande kompentens, efter att suveränitetens kärnområden listats separat, möjliga att överföra. En del av områdena som är politiskt mest svåra, t.ex. beskattningen, överförs som dagens B-lista med likalydande lagstiftningsbeslut från riksdag och lagting, medans resten överförs genom lagtingets beslut. Denna kompromiss kan inte sägas vara ett misslyckande och avsteg från tidigare linje utan tvärt om stor framgång från dagens system och från utgångspunkten i Aalto-kommittén. Den uppfyller intentionerna från Gunnar Jansson-kommittén.
Ålands framtid försöker koka soppa på en spik, det är synd att man gett upp redan så här tidigt i processen och ser till kortsiktig politisk vinning framom den åländska framtidens bästa. För oss och Moderat Samlings del gäller nu att ha blicken ställd på framtiden och baxa arbetet i mål och förverkliga de åländska visionerna.
Danne Sundman
Roger Jansson
Medlemmar i Ålandskommittén
