Som man frågar får man svar
Nu har jag ögnat igenom MKB:n för Havsvidden och håller med de som anser att konsulterna uteslutit en del, samt utfört ett ”beställningsverk”. Flera viktiga Natura 2000-typer har uteslutits som till exempel Branta havsklippor med lav-, gräs- och örtvegetation (EU-kod 1230).
Beskrivning: Naturtypen är mångsidig och klipporna har en varierande vegetationstäckning beroende bl.a. på havets påverkan, exponeringsgrad, geologi och geomorfologi. Denna zonering kan innebära att klippavsatser och skrevor på de brantaste delarna närmast havet är fria från vegetation eller bevuxna av blågrönalger medan klipphyllor, branter och sluttningar på de ställen där jord kunnat ackumuleras kan vara gräsbevuxna. I mer skyddade lägen kan ris, örter och vindpinade träd och buskar etablera sig. Jag tycker att det låter som norra och nordöstra Geta.
Norra-nordöstra Geta, dess klippor och havet är ju unikt i många avseenden. I mina ögon att betrakta som ett världsarv. Naturinventeringar borde ha utförts för både hav och den viktiga zonen mellan hav och land. Alla N2000-typer borde ha inkluderats och man borde även ha läst på om HELCOMs beskrivningar av värdefulla marina områden. Borde inte de vackra klipporna räknas som” rare unique geological och geomorphological structures”?
Hur är det med fågelsträck, övervintrande fåglar osv? Tidigare fanns det ganska mycket fågel på klipporna vid Havsvidden. Hur ser det ut på de ännu oexploaterade klipporna? Hur ser biotoperna ut i de grunda havsvikarna? Finns det kransalger och andra skyddsvärda organismer? Finns blåstång?
Borde inte egentligen nödvändiga inventeringar ha utförts av flera oberoende parter innan en betald konsult tar tag i det hela? Ifall kunskap saknas, pga av att inga inventeringar utförts så betyder ju inte detta att miljövärden saknas. Värdefulla miljöer och arter riskeras om man låter exploatera utan ordentliga inventeringar och utan kunskap. Vi behöver mer skyddad natur – inte mindre.
Dessutom borde man ju även i en MKB ta hänsyn till vattendirektivet. Det förefaller som om konsultfirman blundat med ena ögat när de läst den åländska förvaltningsplanen för vatten. De har nämnt Gröndalsträsk, men inget mer om statusen som blev otillfredsställande i klassificeringen avseende åren 2006-2012, se tabell 55. De har överhuvudtaget inte tagit upp statusen på kustvattnen. Vad medför nya avlopp i dessa miljöer? Kommer nya avlopp etc att uppfylla kraven på förbättring samt icke-försämringskravet enligt vattendirektivet.
Enligt förvaltningsplanen saknas mätdata för att kunna klassificera kustområden runt Havsvidden. Detta är i allra högsta grad en brist. Kustvatten i övrigt runt omkring har en måttlig vattenkvalitet (sid 117). Förbättring krävs. Som sagt, jag har bara ögnat igenom detta och håller med om att det påminner om ”en beställares verk, där man låtit pengar tala och inte tagit så stor hänsyn till miljön”. Eller enkelt sagt; som man frågar får man svar.
Det är sorgligt att det finns människor som är beredda att offra unik natur för mer pengar i fickan. Vem tänker på framtidens barn och värden?
En natur- och miljövän
