Slutförvaring av kärnbränsle på Åland?
Det finns fyra grundprinciper som beskriver de ramar vi måste hålla oss innanför för att få en hållbar utveckling. Kärnkraft bryter mot alla dessa villkor.
1. Ämnen från berggrunden (i detta fall uran) får inte tas upp i snabbare takt än naturen hinner ta hand om dem.
2. Ämnen från samhällets produktion (gifter och radioaktivt avfall) får inte öka i koncentration i snabbare takt än naturen hinner bryta ner dem.
3. Vi kan inte tränga undan natur i snabbare takt än naturen hinner återskapa den. (gäller brytning av uran, byggandet av själva kärnkraftverket och förvaringen av avfallet)
4. Alla människor skall ha en social hållbar utveckling
Uranbrytningen i sig medför stora miljöproblem och risker. Vid brytning och anrikning uppstår radioaktivt och giftigt avfall. Uranet transporteras långa sträckor, vilket medför stora risker, även ur säkerhetspolitiska aspekter. Ju mer radioaktivt material och avfall som transporteras omkring i världen desto större risker finns med bl a terroristattacker.
”Absolut säkra” reaktorer är en myt. En olycka kan inträffa i vilken kärnreaktor som helst och orsaka utsläpp av dödliga fissionsprodukter, men reaktorägarna slipper betalar korrekta olycksfallsförsäkringar. Detta är en samhällssubvention, i tillägg till de skattefinansierade förmånliga lånen.
Avfallsfrågan är inte löst, avfallet är farligt i tiotusentals år, vi lämnar över problemen till kommande generationer.
Uran är ingen förnyelsebar energikälla. Enligt IAEA räcker det lättillgängliga uranet i ca 40–50 år med nuvarande konsumtion.
Genom att satsa på kärnkraft bygger vi in oss i dyra ohållbara system istället för att utveckla hållbara förnyelsebara energikällor, lära oss att spara energi och bli mer energieffektiva.
Ålands Elandelslag, där närmare hälften av Ålands befolkning är andelsägare, går in för att stöda kärkraftsutbyggnaden i Finland. Vill vi ha ett kärnkraftverk på Åland? Är ålänningarna villiga att ta emot slutförvaring av kärnbränsle?
Ålands Natur och Miljö rf
