DELA

Skickligt manövrerat av makteliten

Jag vill ifrågasätta den demokratiska processen kring de beslut som tagits för att förverkliga ytterligare en idrottsarena i Mariehamn.

Staden planerar att friidrott och fotboll ska separeras genom att Idrottsparken får ytterligare en konstgräsplan för fotboll på WHA och att man bygger en helt ny idrottsanläggning i Västernäs för bland annat friidrott. Det beräknas kosta 3,3 miljoner och Mariehamns stad garanterar driftskostnader på över 2 miljoner euro de kommande 10 åren.

En konstgräsplan består bland annat av 60 ton nedsmulade gamla bildäck så kallat granulat som ska ge planen svikt. Stora mängder gummigranulat försvinner varje år från en konstgräsplan ut i naturen.

Det är mycket pengar och det rimmar väldigt illa med landskapets egen hållbarhetsagenda.

I februari 2018 kommer besked från landskapsregeringens finansminister Mats Perämaa om att staden får 1,6 miljoner euro i PAF-bidrag under förutsättningar att man lägger konstgräs på WHA.

Detta betyder i praktiken att en samexistens inte är möjlig då friidrotten inte kan utöva kastgrenar på konstgräs. Därmed har Perämaa tagit beslutet åt staden. I samma veva tycks miljöministerns varma ord om att ”försiktighetsprincipen” borde tillämpas och gummigranulat undvikas ha gått upp i rök.

Förra veckan röstade Mariehamns stadsfullmäktige för att ge tilläggsanslag på 400.000 euro till projektet. Hade man röstat nej hade friidrotten blivit av med sin fasta läktare, det hade inte ändrat på beslutet att låta fotbollen erövra WHA.

IFK Mariehamn fotboll Ab och r.f. drömmer om en stor fotbollsarena med läktare runt hela planen och snart har man tagit första steget.

Samtidigt har många ifrågasatt om detta är en hållbar och bra lösning men eftersom staden ”får” 1,6 miljoner euro kan staden inte tacka nej!

För mig är detta inte demokrati. Det är makteliten som skickligt manövrerat drömmen om att låta fotbollen ta över WHA i hamn. Perämaa för befäl och i besättningen sitter fotbollsdomare Tony Asumaa vid rodret uppbackad av ett stadsfullmäktige med starka kopplingar till bland annat IFK Mariehamn Ab och r.f. Med lite partipiska, kohandel och glädjerubriker i Ålandstidningens sportspalter trimmas projektet elegant så att man får det att se ut som demokrati när det är som bäst.

En förnuftigare lösning vore att renovera WHA så att Idrottsparken fortsättningsvis får representera en mångfald av idrotter, det är det bästa för folkhälsan, miljön och ekonomin. Fotbollen är stor men havet, jämlikheten och demokratin är viktigare.

MARIA WILLIAMS