Skatterna kvar på Åland löser många problem
Den planerade hälso- och sjukvårdsreformen i Finland har stora effekter på klumpsumman. Åland dras på grund av systemet med klumpsumma med i en skattekarusell som allvarligt kommer att påverka landskapets ekonomi.
För det första kommer andelen skatter av progressiv natur att öka. Enligt uppgifter i media ska ålänningarna punga ut med 65 miljoner mer än idag men får endast 50 miljoner tillbaka. För det andra kommer rikets lagstiftning om kommunalskattenivån inte att gälla på Åland. Få se om den klarar grundlagsutskottets granskning. Det förra förslaget föll på att kommunerna skulle betala men fick inte något reellt inflytande över styrningen av hälso- och sjukvården i Finland. Eftersom Åland har egen behörig i fråga om kommunerna och kommunalbeskattningen blir det lagtingets ansvar att anpassa kommunalskattenivån till en eventuell drastisk förändring av den progressiva beskattningen för att finansiera rikets hälso- och sjukvårdsreform.
Detta är ännu ett exempel på att klumpsummesystemet inte mera fungerar. Låt mig föreslå en lösning. Om rikets hälso- och sjukvårdsreform genomförs är det bäst att de åländska skatterna stannar kvar i landskapet. Då tappar vi inte 15 miljoner. Vi behåller våra 65 miljoner. Vid sidan om kan man misstänka att vi inom nuvarande system tappar en del av den progressiva statsskatten. Något som inte hittills nämnts i Ålandskommittén. I och för sig är det sunt att hälso- och sjukvården som är en så stor del av den offentliga ekonomin finansieras med progressiv beskattning och inte av den kommunala plattskatten. Så är det redan på Åland. Att vi dessutom ska hjälpa till för att ro iland rikets reform verkar överdrivet.
Att de skatter Åland generar stannar kvar på Åland är en logisk och genomskinlig åtgärd för att utöka autonomins ekonomiska utrymme. Vid sidan av den åtgärden ska de trygghetsklausuler som finns i nuvarande självstyrelselag vara kvar eller ersättas av något motsvarande. Finland har förbundit sig internationellt att garantera självstyrelsen och ålänningarnas rätt till en väl fungerande och utvecklad autonomi. Så länge beskattningen är densamma som i riket är det fråga om rikets behörighet. Den som har behörigheten har också förvaltningen. Ett eget uppbördssystem för Åland statsskatterna ska således Finland stå för.
Ett av Ålandskommitténs viktigaste uppdrag är att komma med förslag till åtgärder som utvecklar autonomins ekonomiska självstyrelse. Alternativet att skatterna blir kvar på Åland skapar en grundläggande struktur som reglerar förhållandet mellan Finland och Åland i fråga om alla former av skatter. Egen beskattning är ett alternativ som kommer att beaktas i behörighetsfördelningen i den nya självstyrelselagen. Ingen egen beskattning införs när den nya självstyrelselagen träder i kraft 2022. Däremot finns förhoppningsvis de rättsliga möjligheterna för framtida lagting att överta ett eller flera beskattningsområden förutsatt att det finns stöd för detta av en majoritet i lagtinget och att regeringarna i Helsingfors och i Mariehamn kan nå en överenskommelse om egen beskattning.
Detta är inte lätt samtidigt som det är ett gyllene tillfälle för Åland att få mera ekonomisk autonomi.
Barbro Sundback (S)
