Skattepolitiken är inte hållbar
De avdrag i vår kommunalbeskattning som är identiska med avdragen i rikslagstiftningen (s.k.riksavdrag) har enbart under de tre senaste åren sänkt nivån på de kommunala skatteinkomsterna med drygt 3 miljoner euro.
I landskapsregeringens budgetförslag leder riksavdragen till att kommunernas skatteinkomster minskar med över 1,6 miljoner euro nästa år, vilket motsvarar 0,35 procentenheter i kommunalskatt. Dessa riksavdrag finansieras i Finland via statsbudgeten medan de på Åland finansieras via kommunalbeskattningen.
Landskapsregeringen föreslår nu dessutom att kommunerna ska finansiera resekostnads-, sjukdomskostnads- och studieavdragen vilket urholkar skattebasen med ytterligare 1,8 miljoner euro.
Avdragssystemet behöver reformeras. Skillnaden mellan kommunernas genomsnittliga skatteprocenter och den effektiva skattegraden är hela 5,2 procentenheter. I genomsnitt får skattebetalaren dra av motsvarande över 30 procent av inkomsterna i kommunalbeskattningen. Med tanke på den kommunala självstyrelsen och kravet på transparens är det betydelsefullt att kommunen kan ansvara för välfärdsservicen på den skattenivå den själv fastställer.
Att finansiera inkomstskattepolitiska åtgärder genom ofinansierade avdrag i kommunalbeskattningen är inte långsiktigt hållbart då de leder till kommunala skattehöjningar, ökad upplåning och/eller försämrad kommunal välfärd.
Samhället behöver en hållbar kommunal välfärd och då kan inte inkomstskattepolitiska åtgärder finansieras med skattemedel som egentligen ska gå till grundskola och omsorg. Men vi kan acceptera avdrag av skattepolitisk karaktär i kommunalbeskattningen om de är finansierade så att de inte urholkar den kommunala skattebasen.
Niklas Eriksson,
ordförande
Sigurd Lindvall,
förbundsdirektör
