Sjukhusbygget borde inte vara okänt för politikerna
Nya Ålands referat från lagtingsdebatten om sjukhusbygget toppade med rubriken ”Ingen vet för vad sjukhuset byggs ut”, som ett citat av finansutskottets ordförande Gun Carlson. Man blir inte bara häpen, man blir också fundersam över hur politikerna tar till sig information och fakta gällande ärenden som de besluter om. Det borde nämligen inte vara okänt för en endaste lagtingspolitiker vad sjukhusbygget i stort handlar om. En liten resumé:
Om- och tillbyggnaden av centralsjukhuset baserar sig på den fastighetsutvecklingsplan som ÅHS styrelse lät tre arkitektbyråer utföra 2000-2001. Efter en hel del manglande i ÅHS styrelse kom man till konsensus om genomförandet i tre etapper med ett ungefärligt innehåll enligt följande:
Etapp I: Nybyggnad med kök, matsal, centralförråd, kanslier för den tekniska personal, mötesrum och till väsentliga delar förnyad fastighetsteknik för hela sjukhusområdet (el- och värmeförsörjning). Denna etapp står färdig i dessa dagar.
Etapp II: Ombyggnader i befintliga fastigheter, huvudsakligen i de utrymmen som frigörs när kök-matsal och centrallager flyttar ut.
Etapp III: Nya verksamhetsutrymmen för den psykiatriska vården som verkar i Grelsby sjukhus, som stängs.
Etapp II förekom första gången i budgetberedningen hösten 2002 inför budgeten 2003. I investeringsplanen för 2003-2005 finns Etapp II med som planeringsanslag för åren 2004 och 2005. Etapp II beskrevs i planen enligt följande:
I etapp II ingår ombyggnad av det gamla köket och matsal till mottagningsutrymmen för primärvården och specialpolikliniker, nya utrymmen för bland annat dialys, dagkirurgi, kirurgisk poliklinik samt IT-enheten, obduktion, bårhus och städcentral i enlighet med den av styrelsen beslutade fastighetsutvecklingsplanen
Sedan dess har en snarlik skrivning om Etapp II funnits med i alla ÅHS´ investeringsplaner i budgeterna för åren 2004, 2005, 2006 och nu senast i förslaget till budgeten 2007, om också innehållet under årens lopp till vissa delar ändrat an efter att behoven ändrat. Bland annat har den kirurgiska polikliniken fått tillgång till sakliga utrymmen i den före detta lungavdelningen. Likaså har IT-enhetens behov tillfredsställts genom omflyttningar i förvaltningshuset. Istället har medicinska avdelningen visat sig vara alltför trångbodd på grund av behovet av att isolera patienter som eventuellt har smittats av ”sjukhusbakterien”.
Hur många gånger har inte tidningsläsarna fått ta del av berättelser om patienter i korridorer och i sköljrum! De medicinska poliklinikernas verksamhet har vuxit utöver sina bräddar, gäller både hjärt- och endoskopiverksamheten och icke minst onkologiska polikliniken, som också varit föremål för tidningsartiklar.
Inför den stundande planeringen av Etapp II efterhördes alla enheters utrymmesbehov för de behov som förelåg, nu och i den närmaste framtiden. Denna inventering uppfattade jag som helt nödvändig för att inte glömma bort något som borde åtgärdas för att helheten skall bli bra med beaktande av en rationell användning av befintliga kvadratmetrar och speciellt med tanke på rationell användning av personalen. Alla informerades om att allt kanske inte kan förverkligas, men behoven måste framgå som utgångsläge när en arkitekt försöker åstadkomma ett optimalt resultat.
Till saken hör att hela byggprojektet tog en ny vändning och blev väldigt STORT när lagtingets finansutskott (!) för nästan exakt ett år sedan förslog att Etapp III skall planeras och byggas samtidigt med Etapp II och inte som man tidigare tänkt sig i skilda etapper efter varandra. Bakgrunden till det beslutet var det bedrövliga inomhusklimatet i Grelsby sjukhus, som å det snaraste borde ersättas med nytt.
Etapp III är i praktiken en ny byggnad ( enligt den nuvarande planeringen c 4.500 kvm) för all psykiatrisk verksamhet, det vill säga allt som finns i Grelsby sjukhus, vuxenmottagningen vid Torggatan, barn- och ungdomsmottagningen på Neptunigatan, musikterapin och ätstörningsmottagningen som nyligen startat i en av ÅHS lägenheter.
Dessutom som en helt ny funktion en familjeenhet för vård av psykiskt störda barn- och ungdomar under 18 år och den mycket efterlängtade missbrukarenheten. Endast dagkliniken planeras stanna kvar i sina nuvarande utrymmen i Hälsans Hus på Norra gatan.
Eftersom ett investeringsanslag för den kombinerade Etapp II-III måste tas in i budgeten för 2007 fick projektledaren i uppdrag att utifrån de behov som framlagts räkna fram en kostnadsbild. Den slutade på 29,5 milj euro. I det skedet fanns ännu ingen arkitektskiss hur man kunde nå den optimala lösningen. Med denna kostnad fördelad på 5 år ( 2006 – 2010) har styrelsen för ÅHS fört ärendet till landskapsregeringen, som presenterat anslagsbehovet för lagtinget i sitt budgetförslag för 2007.
Efter det att en arkitekt upphandlats i augusti i år har skisser tagits fram tillsammans med personalen på berörda enheter. Skisserna har nu i december presenterats för ÅHS styrelse och för landskapsregeringen.
Påståendet att ingen vet vad sjukhusbygget handlar om verkar minst sagt förbryllande. Om finansutskottet önskat tilläggsinformation skulle undertecknad mer en gärna ha ställt upp och gett så utförlig beskrivning som bara är möjligt. Jag har som planeringskommitténs ordförande emellertid inte blivit hörd. Inte heller har finansutskottet hört projektledare eller arkitekt.
Den okunskap som nu kommit i dagen hos politikerna i lagtingsdebatten besannar mina misstankar genom åren att ÅHS verksamhetsplan med tillhörande investeringsplan, som finns som en bilaga i landskapets budget, inte får den uppmärksamhet som ÅHS´ tyngd i landskapets budget skulle förutsätta.
ÅHS kommer självklart att rätta sig efter det finansieringstak som lagting och landskapregering fastställer. Innan det beslutet fattats går planeringen inte vidare.
Landskapsregeringens och lagtingets beslut måste emellertid basera sig på kännedom om projektets innehåll. Att bevilja 20 milj euro till ett projekt som ingen vet vad det skall vara bra till låter ju inte riktigt klokt!
Björn-Olof Ehrnström
Förvaltningschef, planeringskommitténs ordförande
