Sjöräddning på Åland
Det har nu vid ett flertal tillfällen visat sig att den ledande organisationen Sjöräddningscentralen i har brister som kan leda till allvarliga konsekvenser för de inblandade.
Det är fel att påstå att vi frivilliga sjöräddare används för lite, det är mera riktigt att säga att alla resurser som är tillgängliga används för sällan. När det gäller att rädda människoliv skall det ej sparas på resurser.
Vi på Åland styrs i dag från Sjöräddningscentralen i Åbo. De leder, styr och prioriterar vilka enheter som skall kallas ut, de har även möjlighet att flytta över ledningsansvaret till Sjöbevakningen i Mariehamn mitt under en operation
Vi på Ålands Sjöräddningssällskap har ett mycket gott samarbete med Sjöbevakningen i Mariehamn och utför många uppdrag tillsammans och vi övar tillsammans. Vi har olika typer av räddningsenheter med olika kapaciteter och resurser, som helhet så täcker vi gemensamt Åland ganska väl.
Ålands sjöräddningssällskap har ca 100 aktiva sjöräddare som merparten har genomgått ett gediget utbildningsprogram skräddarsytts efter internationella regler för sjöräddare, vi har på Åland en enorm fördel då vi har tillgång till Ålands Sjösäkerhetscenter. Bland vår personal och frivilliga har vi många brandmän, styrmän, kaptener, maskinchefer, företagsledare, snickare, målare, sjukvårdare. Oavsett grundutbildning och yrke genomgår de den skräddarsydda utbildningen.
Denna vinter så kommer det att hållas kurser i radar, VHF, FH1, hypotermi, förarbrev (navigation och maskin samt SAR-G kurs.
Vi skall kunna undsätta en nödställd var som helst på Åland inom en timme, normalt är vi på plats under 30 min efter avgång, även det upplevs av många nödställda som mycket lång tid, därför är larmkedjan mycket viktig och får absolut inte försvåras av krångliga beslutsgångar och språkhinder. Vi har även uppgraderat sällskapet med flera mindre snabbgående enheter för att tidsfaktorn är livsviktig, nästa på tur är Rescue Paf som bör ersättas med en ny enhet som gör närmare 40 knop.
Tiderna har förändrats och i dag larmar de flesta med GSM men fortfarande så är merparten av fritidsbåtar utrustade med VHF, speciellt de från Sverige.
Här borde vi på Åland bättra oss, det finns mycket bra bärbara VHF som även tål lite vatten och det är en billig livförsäkring när mobilen är död.
Inom Sjöräddningen användes VHF och myndighetsradion Virve och all kommunikation vid ett uppdrag sker på Virve som är digitalt vilket resulterar i att alla fartyg och fritidsbåtar med VHF är ovetande om vad som sker. Enligt sjölagen är alla skyldiga ett hjälpa till i en nödsituation.
I Sverige så ger sjöräddningscentralen i Göteborg ut allmänt anrop på kanal 16 till alla båtar i området, man vill således ta hjälp av alla som kan hjälpa till, alla färjor, handelsfartyg, charterbåtar, fritidsbåtar som har VHF avlyssning är enligt lag skyldiga ett hjälpa till. Det viktigt i alla räddningssituationer att räddningsledningen så fort som möjligt erhåller så komplett bild över situationen som möjligt.
För att effektivisera sjöräddningsoperationer på Åländska vatten föreslår vi från Ålands Sjöräddningssällskap att Sjöbevakningen i Mariehamn omgående vid larm i åländska vatten erhåller OSC mandat från sjöräddningscentralen i Åbo. Med en sådan förändring så erhåller vi kortare larmkedjor, snabbare larmning av enheter, lokalkännedom och så eliminerar vi språkproblemet.
För att utnyttja och ta hjälp av andra båtar och fartyg, bör allmänt anrop på kanal 16 (VHF) införas.
För maximal säkerhet och för kundens bästa larma alltid ut flera enheter samtidigt, den enhet som är först på plats och bäst lämpad för uppdraget påbörjar räddningen av människoliv.
Även en sjöräddningsenhet kan behöva hjälp vid svåra situationer så en backup är viktig för alla inblandade.
Lennart Joelsson
Ordförande för Ålands Sjöräddningssällskap
