Sjöfartens intressen i omröstning
I tisdags förra veckan röstade Europaparlamentet om det så kallade svaveldirektivet. Direktivet är en del av implementeringen av ett tidigare IMO-beslut om svavelbegränsningar – ett beslut som samtliga EU länders regeringar varit med och tagit. EU har således ingen möjlighet att lätta på svavelbegränsningarna då besluten tagits på en högre nivå. Däremot kan EU vara med och utforma hur ikrafttagandet skall se ut.
Efter förhandlingar mellan Europaparlamentets miljöutskott, EU-kommissionen och ministerrådet fanns följande två alternativ att välja på för parlamentarikerna:
1) Svavelbegränsningarna träder i kraft som planerat i Östersjön och Nordsjön år 2015 samt i övriga Europa år 2020. Därtill möjliggörs ekonomiska stödåtgärder för medlemsländer och EU till industrin för övergången till ny miljöteknik. Detta var ja.
2) Svavelbegränsningarna träder i kraft som planerat år 2015 i Östersjön och Nordsjön samt i övriga Europa år 2025. Inga möjligheter till ekonomiska stödåtgärder ges. Detta var nej.
Det var således inte ett särskilt svårt beslut att slå fast att röstningslinjen ska vara ja. Ändå anser Nya Åland (13.9) att röstningsbeteendet var ”minst sagt annorlunda”. Själv tycker jag att det skulle ha varit minst sagt annorlunda om man i stället skulle ha valt att stänga dörren för ekonomiska stödåtgärder till sjöfartsnäringen och industrin. I synnerhet då finska staten just reserverat 30 miljoner euro, EU har miljöprojektpengar och fler stödåtgärder finns i röret för ändamålet. Nio finska europaparlamentariker valde ändå att säga nej till den möjligheten. Det luktar politiskt spel framom ansvarstagande.
En av de nio som röstade nej drog också igång ett rykte om att EU-kommissionen inte skulle tillåta det stöd som finska staten reserverat. Men han preciserade aldrig var hans källa kom ifrån. Sådana rykten gynnar ingen och de tjänstemän vi sedan har kontrollerat saken med i såväl EU-kommissionen och finska regeringen kunde bara konstatera att de inte ser någon fara för stödet.
Sjöfarten genomsyrar hela det åländska samhället och dess ekonomi. Det är samtidigt en stark del av identiteten. Vi skulle aldrig vara med och fatta ett beslut som vi tror skulle vara negativt för sjöfarten. Tvärtom, fortsätter vårt arbete i Bryssel med att intressebevaka frågor viktiga för såväl sjöfarten som Åland i övrigt.
Mats Löfström, Eckerö
Specialmedarbetare hos Nils Torvalds
