Självständighet är framtiden
Liberalernas riksdagskandidat Roger Eriksson skriver i en engagerad insändare om riskerna med att ålänningarna själva skulle få besluta över sina egen skatter. Enligt Eriksson är detta en farlig väg att gå eftersom det är ”alldeles kristallklart” att vi då inte bara skulle gå miste om den nuvarande klumpsumman utan att vi i så fall också skulle tvingas att betala en klumpsumma till Finland! Enligt Roger Eriksson är alla föreställningar om något annat ”naivt på gränsen till kriminellt”. Ord och inga visor alltså från en person som gör anspråk på att få företräda ålänningarnas röst och intressen i den finska riksdagen.
Det hade varit klädsamt om Eriksson berättat för sina väljare hur en egen beskattningsrätt fungerar ute i den stora världen innan han offentliggör den här sortens svepande och minst sagt hotfulla debattinlägg. Han behöver ju inte ens lämna den välbekanta och trygga nordiska familjen för att kunna redovisa lärorika exempel. De två andra nordiska autonomierna Färöarna och Grönland har nämligen sedan lång tid tillbaka egen beskattningsrätt, en rätt som gäller alla skatteformer från person- och bolagsbeskattningen till moms och acciser.
Den egna beskattningsmakten innebär att de två självstyrelserna inte betalar in ett enda öre i skatt eller andra statliga avgifter till moderlandet Danmarks statskassa. Betyder detta då att man blivit av med allt annat statligt stöd? Inte alls, Färöarna och Grönland får dessutom ett omfattande årligt statstöd i form av en klumpsumma fri att fördela och använda av självstyrelsemyndigheterna. Den danska staten har också egen verksamhet på Färöarna och Grönland som den själva finansierar utan att det någonsin varit tal om att dessa kostnader skulle ersättas av de två självstyrelserna.
Man behöver alltså inte vara något större mattegeni för att räkna ut att den färöiska och grönländska beskattningsrätten är ett oerhört förmånligt arrangemang, långt mer förmånligt än vårt eget klumpsummearrangemang. Man kan därför med fog fråga sig varför en av de potentiella representanterna för Ålands intressen i Helsingfors de närmaste fyra åren skriver en så här osaklig och tendensiös insändare.
Som vi inom Ålands Framtid ser det finns det fyra möjliga förklaringar till Erikssons utspel:
1. Han är helt enkelt okunnig om hur beskattningsfrågan har lösts för de andra två andra nordiska autonomierna
2. Han känner till hur det ser ut på annat närliggande håll, men vill inte att vi ålänningar skall få veta om detta och därmed få nya argument för den självklara rätten att beskatta oss själva.
3. Han känner till de danska autonomiernas förmånliga skattefinansiella system, men anser av någon anledning att vi ålänningar inte bör få tillgång till samma förmåner
4. Han känner till det danska systemet, men anser att den finska statsmaktens aversioner mot Åland är sådana att det är omöjligt att man någonsin skulle gå med på att erbjuda oss samma förmånliga skattefinansiella lösning som är självklar för våra nordiska grannautonomier.
Om någon av de tre första tänkbara orsakerna ligger bakom Roger Erikssons utspel är han enligt vår mening helt olämplig som åländsk riksdagskandidat och definitivt inte värd våra röster. Om orsaken ligger i den sista punkten står det ännu en gång klart att Åland helt enkelt inte hör hemma i Finland, och att Ålands Framtids självständighetslinje därför är den enda åländska politik som har framtiden för sig.
Ålands Framtid
Brage Eklund
