Se möjligheterna, inte enbart problemen.
Grundlagsutskottet i Finlands riksdag föreslår att Ålands lagtings initiativ om att Åland skall bli en egen valkrets för att garantera en plats för Åland i Europaparlamentet förkastas.
Lagtingets förslag fick stöd av svenska riksdagsgruppens medlemmar Roger Jansson och Astrid Thors (sfp) medan 15 utskottsmedlemmar från övriga partier röstade emot. Det är alltså inget hopp för att lagtingets initiativ skulle godkännas i nästa behandlingssteg i riksdagens plenum.
Som riksdagskandidat och ordförande i lagutskottet i Ålands lagting har jag ett särskilt intresse av att analysera och begrunda utskottets argument.
Utskottet anser att initiativet är ”fullt begripligt med hänsyn till Ålands särställning” men hänvisar i samma andetag till att Ålands 27 000 invånare skulle ha en ledamot jämfört med 408 000 invånare i riket.
Som jag ser det är särställningen det viktiga; antalet invånare per mandat är inte ett vägande argument. I egenskap av lagutskottets ordförande presenterade jag utskottets betänkande inför lagtinget. Utskottet gjorde en närmare analys och framförde kortfattat att man bör beakta att Ålands folk företräds av lagtinget, inte av statsmakten. Vi har överfört behörighet men har inte representation i parlamentet, vars makt inom unionen kommer att öka i takt med utvecklingen. Jag påminde även om att Grönland erhöll en av Danmarks parlamentsplaster.
Nu finns det en rad resonemang i grundlagsutskottets betänkande som vi kan bygga vidare på.
Det är klart att Åland också i fortsättningen skall tala för en egen plats i Europaparlamentet, men vi måste samtidigt pröva olika förslag att stärka vårt inflytande.
Ett alternativ är att stärka Ålands roll i ministerrådsprocessen från initiativ till lagstiftning, beredningsgrupper och ministerrådsmöten. I självstyrelselagen 9a kap framgår att vi redan har en lagstadgad rätt att delta i beredningen och verkställigheten av unionens rättsakter. Detta skall vi nyttja maximalt och utveckla vidare.
Åland har även en plats i stora utskottet som i huvudsak behandlar EU-ärenden. Den åländska riksdagsledamoten har närvaro- och talerätt. Här ser jag en möjlighet med liknande arrangemang vad beträffar riksdagens utrikesutskott. Om man beaktar att utskottet behandlar bl.a. säkerhetspolitiska frågor är Ålands demilitarisering en synnerligen viktig ingrediens i utskottets arbete.
Jag ser också möjligheter att organisera samarbetet mellan Ålands riksdagsledamot, som i riksdagens utrikesutskott, och Ålands lagting, särskilt med självstyrelsepolitiska nämnden som har ansvar för EU-frågor. Detta förutsätter att lagtinget verkligen går in för att behandla EU ärendena. Lagtingets roll får inte underskattas.
Riksdagsbehandlingen av Ålands lagtings initiativ om en parlamentsplats visar att svenska riksdagsgruppen och samarbetet med Svenska folkpartiet är en betydelsefull plattform för Ålands frågor i Finlands riksdag. Grundlagsutskottets speciella ställning som juridisk normgivare kan inte heller underskattas i ett åländskt perspektiv.
För mig är en plats i riksdagens grundlagsutskott en viktig målsättning om jag får väljarnas förtroende att representera Åland i Finlands riksdag. Som språkkunnig jurist bör jag ha en bra möjlighet till en plats i grundlagsutskottet.
Roger Eriksson,
riksdagskandidat
