Sära på yrkesgymnasiet och lyceet
Det är bra att landskapsrevisorerna ägnat energi åt att utreda Ålands gymnasiums ekonomi. Men det är inte bra att den pedagogiska delen lämnats utanför utredningen med tanke på att det är de utbildningsmässiga förändringarna som orsakat kostnadsökningarna.
Att utbildningsavdelningen senare avser att göra en uppföljning av verksamheten är direkt olämpligt. Utbildningsavdelningen har varit starkt involverad i förändringsprocessen och påverkat yrkesgymnasiet till förändringar som är både kostnadsdrivande och negativa för utbildningen.
Revisorerna borde ha belyst de problem som uppstod när yrkesgymnasiets olika arbetslivsutformade scheman samordnades med lyceets periodiserade schema. Yrkesutbildningens läroplaner är inte gjorda för periodläsning. Eftersom periodiseringen leder till en anhopning av yrkesämnen i vissa perioder så måste naturligtvis flera yrkeslärare anställas. Sen kommer frågan vad lärarna ska göra när en period är slut. Avtalets lösning är annat lärararbete.
Skyll inte detta problem på lärarna. Det är landskapsregeringen som tvingat yrkesgymnasiet att periodisera utbildningen trots att läroplanerna är uppbyggda i större helheter utgående från arbetslivets utformning. Helheterna och därmed den praktiska undervisningen har nu hackats sönder vilket resulterar i en sämre utbildning. En jämnare schemaläggning över läsåren skulle ge fler lektioner per lärare och därmed färre lärare. Alltså lägre kostnader. Det som ytterligare späder på kostnaderna är att lärarna kopplats bort från schemaläggningen och ersatts av schemaläggare med dåliga kunskaper om yrkesutbildningen och om hur flödet i olika verkstäder ska schemaläggas.
Revisorerna påpekar också att lärarna hade övertag i avtalsförhandlingarna genom att de hade bättre kunskaper om verksamheten än förhandlarna. Det kan bara tolkas så att landskapets företrädare vid förhandlingsbordet inte var kompetenta för sitt uppdrag. Tyvärr så framgår det av rapporten att städpersonal, kökspersonal och nu även yrkeslärarna ska betala för de dumheter som reformen lett till medan en överstor skolledning lämnas orörd. Utan lärarnas insatser skulle hela reformen blivit en katastrof. Tacka lärarna i stället för att svärta ner deras insatser.
Enda sättet att rädda yrkesutbildningen är att sära på yrkesgymnasiet och lyceet. Enligt lagtingets beslut ska utbildningen på gymnasialstadiet ske vid två skilda skolor, Ålands yrkesgymnasium och Ålands lyceum, som ska ledas av varsin rektor. Att administration, ekonomi, fastighetsansvar och liknande sköts gemensamt för skolorna och leds av en förvaltningschef kan inte uppfattas som något större problem. Ge den nya förvaltningschefen i uppdrag att förändra organisationen så att den följer lagens anda och mening. Skolorna behöver ingen överrektor.
Sture Skogberg
