Samlad skolekonomi i balans
Diskussionerna om hur den framtida gymnasieskolan på Åland skall se ut i framtiden går nu höga. Jag skall här redogöra för hur jag och den frisinnade lagtingsgruppen har resonerat kring frågan.
Redan i den förra landskapsregeringen var frågan ytterst aktuell. Förändringarna i vårt eget samhälle och i vår närregion kräver att också gymnasieskolan reformeras och utvecklas. En arbetsgrupp tillsattes och i januari 2005 presenterades en lägesrapport i vilken man föreslog att huvudspåret för det fortsatta arbetet borde vara att av nuvarande sju skolor på gymnasienivå skapa en administrativ enhet. Detta förslag har sedan utvecklats under arbetsgruppen Struktur-07:s ledning och i dagarna har landskapsregeringen enigt presenterat ett förslag till ny lag för gymnasieutbildningen på Åland.
Förslaget utgår från 2004-2005 års kommittés huvudspår om att skapa en administrativ enhet för samtliga gymnasialstadieskolor. I övrigt anger lagen enbart ramarna för hur verksamheten i gymnasieskolan skall ordnas.
Ramlagen ger som jag ser det fördelar på tre olika plan.
För det första ger lagen en möjlighet att ordna skolan så att individen/eleven får största möjliga valfrihet gällande sina studier. En samordnad organisation gör att man lättare kan skapa system för att erbjuda alla studeranden inom gymnasieskolan ett brett urval vad gäller kurser. Gällande de olika utbildningarnas fortsatta möjlighet att bibehålla sina styrkor och utvecklas vidare tror jag också att detta kan åstadkommas inom ramen för den nya skolan.
Den allmänbildande utbildningen kommer alltså även i fortsättningen att ha en studentexamen som slutmål och de yrkesinriktade utbildningarna kommer att ha en yrkesexamen som slutmål. De studerandes behov av utbildning kommer alltså bra att kunna tillgodoses så att ungdomar med begåvning för djupare teoretiska studier alternativt begåvning för praktiskt inriktade studier också i fortsättningen kommer att få sina behov tillfredställda.
För det andra underlättas möjligheten för skolan att kunna vara mera lyhörd för de behov som näringslivet har av arbetskraft, detta framförallt genom att Ålands Gymnasieskola blir en god kontaktyta till vilken näringslivet kan vända sig och skolan kan sedan med hela sin resurs svara upp mot behoven.
För det tredje kan den samordning av administrationen som lagen förutsätter skapa goda synergieffekter som gör att den samlade ekonomin för skolan kan hållas i balans.
Hur detta i detalj ska ske finns inte beskrivet i den ramlag som nu behandlas i lagtinget utan blir en fråga för den ledningsgrupp som nu bildats för Struktur-07 och den kommande gymnasieskolans chef och styrelse.
Jag är medveten om att det finns kritik och oro kring förslaget och dess genomförande. Min bedömning är dock att dessa frågor kan och kommer att lösas i det arbete som nu skall göras fram tills det att reformen sjösätts hösten 2009. Viktigt är dock enligt mig att lagtinget nu beslutar sig för huruvida man vill samordna administrationen av våra sju gymnasieskolor eller inte. Från FS-lagtingsgrupps sida har vi ansett att samordningen behövs och har därför stött förslaget till ny ramlag. Vi ska nu naturligtvis i den fortsatta behandlingen lyssna till den kritik som finns och utröna om eventuella förändringar är nödvändiga.
Johan Ehn (fs)
