Saklig debatt om polisen om vi får be
Tänk hur ett lösryckt citat från en tjänsteman kan påföras ledande politiker, fara iväg som en gnista i torr föna och bli en debatt utan någon som helst förankring i verkligheten. Vid lunch- och kaffeborden och på kalasen förädlas sedan rykten och tidningsskriverier till oigenkännlighet, vilket är smått frustrerande för den som är i ”skottgluggen”. Så har det gått med debatten om språket inom polismyndigheten. Det är inte lätt att släcka en sådan brasa men låt oss försöka kyla den lite med några enkla fakta.
1) Ingen förutom polismästare Ristola själv har sagt att han skulle ha tolk vid telefonsamtal om han behöver tala finska. Påståendet som från början är en retorisk fråga i en intervju för att förlöjliga själva sakfrågan är ju förstås befängt, varför skulle han det när han behärskar språket som sitt modersmål och dessutom talar utmärkt svenska?
2) De bestämmelser som reglerar språket inom polismyndigheten har inte ändrats på något sätt i och med den nya polislagen. Självstyrelselagen som är från 1991 och baserar sig på Ålandsöverenskommelsen från 1921 då Finland tillerkändes suveräniteten över Åland har inte ändrat. I Ålandsöverenskommelsen från 1921 förbinder sig Finland att ”säkerställa och garantera Ålandsöarnas befolkning bevarandet av dess svenska språk, kultur och lokala traditioner”.
3) Det enda som har ändrat nu är att polismyndigheten får en styrelse och att bland uppräkningen i lagen av styrelsens uppgifter i 1c§ 8) säger lagen: att styrelsen ska ” se till att alla delar av verksamheten fungerar på svenska.” Styrelsen ska med andra ord se till att självstyrelselagen följs inom polismyndigheten.
4) I självstyrelselagen 36 § sägs bl.a. att: ”Landskapet är enspråkigt svenskt. Ämbetsspråket i stats¬, landskaps¬ och kommunalförvaltningen är svenska.” och i 38 § bl.a. att: ”Skrivelser och andra handlingar som utväxlas mellan landskapsmyndigheterna och statens myndigheter i landskapet skall avfattas på svenska”. Detta betyder tillsammans med hela självstyrelsens grundtanke att polisens arbete ska ske huvudsakligen på svenska. Man ska alltså kunna bli polis och jobba som polis på alla nivåer på svenska.
5) Självstyrelselagen är en finsk lag, stiftad av Finlands riksdag i grundlagsenlig ordning, inte något ”åländskt påhitt” även om lagtinget gett sitt samtycke till den.
6) Ålands polismyndighet har idag problem med att fungera på svenska p.g.a. en rad omständigheter. Det handlar bl.a. om register som är finskspråkiga inklusive support och utbildning kring dessa, polisens detaljregelverk och upplysningar kring det är svårt att få på svenska, utbildningar som finns bara på finska m.m. vilket gör att det idag är rent av omöjligt för polisen att till alla delar utföra sitt arbete utan att prata finska eller ta del av information på finska.
7) Detta är fel i sak men däremot inte Ålands polismyndighets fel. Detta är landskapsregeringens och lagtingets problem men ansvaret för att rätta till det är statens till den delar statens myndigheter inte lever upp till stadgandena i självstyrelselagen. Landskapsregeringen, den nya polisstyrelsen och polismästaren måste dock påtala detta och hjälpa till att ställa det till rätta.
8) Polismästare Ristola lyfter fram språkproblemen inom polisen. Det är bra att problemen nu kommer till ytan och kan tas tag i, allt för länge har man förträngt detta och hållit god min. Poliser vill och ska vara ärliga och borde därför också bemötas med ärlighet. Raljanta och häcklande åsiktsyttringar om svenska och finska språkets ställning bör undvikas från båda håll.
9) Den nya polisstyrelsen får kartlägga och föreslå åtgärder för att få den åländska polismyndigheten att till alla delar fungera på svenska så att självstyrelsens syften kan förverkligas också inom polisen.
10) Polisens profil ska inte bli som i veckans Wilén på Nya Ålands ledarsida. Uniformerna kommer knappt att ändra förutom eventuella detaljer med emblem och heraldiken, inget som rör funktionen. Bilarna ges en egen design utgående ifrån de standarder och rön som finns om polisbilars och utryckningsfordons utseende. Polisbilarnas utseende i Finland revideras också som bäst och på EU-nivå pågår en harmonisering av polisbilars och andra utryckningsfordons utseende. När designen fastställs för de åländska bilarna kommer dessa arbeten att beaktas. Högst troligen behålls den vita basen för polisbilarna. Polisens grafiska profil i övrigt görs enhetlig och stilren och en manual för denna tas fram. Det är inget märkligt, tvärtom något som alla företag, myndigheter och organisationer gör för att förenhetliga sin marknadskommunikation. Både nuvarande och tidigare polismästare ingår i arbetsgruppen som jobbar med detta och det kommer att ha en god förankring inom myndigheten. Det utvecklingsarbete som just nu pågår inom polismyndigheten och som leds av nuvarande polismästare Ristola bör bidra till att också språkfrågan utvecklas i en för myndigheten gynnsam riktning.
Vi hoppas med dessa klargöranden att debatten kan återkomma till en konstruktiv nivå för vi diskuterar gärna dessa frågor. För oss är polismyndigheten viktig och vi har prioriterat polisens utvecklingsfrågor under denna valperiod. Förutom en ny polislag som inkluderar en ny polisstyrelse har som bekant en ny polismästare rekryterats, polishuset ska byggas om och till och profilen uppdateras. Med stöd av lagen kan dessutom tillämpningsanvisningar utfärdas vilket efterlysts. Polisen är en av de finaste juvelerna i självstyrelsekronan, något vi ska vara stolta över tillsammans och ge bra förutsättningar att göra sitt jobb. Vi hoppas också att polismyndigheten och dess anställda kan känna en ömsesidig stolthet över sitt arbete och att få vara poliser i självstyrelsens tjänst.
Obunden Samlings lagtings- och ministergrupp samt partistyrelsens presidium.
Mika Nordberg
Danne Sundman
Cita Nylund
John Hilander
Gun-Mari Lindholm
Fredrik Karlström
Erica Scott
