Replik på Nina Fellmans ledare den 4 april
Ledaren den 4 april i Nya Åland ger en felaktig bild av Ålands gymnasium och förstärker fördomarna av att Ålands lyceum har bättre utbildning än Ålands yrkesgymnasium. Försöker Nina Fellman jämföra ett päron med ett äpple?
Nina Fellman skriver att Ålands lyceums studerande har en högre allmänbildning än Ålands yrkesgymnasiums studerande. På vad baserar Fellman detta?
Ålands lyceum erbjuder en nästan enbart teoretisk utbildning till skillnad från Ålands yrkesgymnasium som har praktiska delar i utbildningen. Inför nästa läsår ska yrkesgymnasiet öka antalet praktikperioder för flera program, det är ett medvetet val av skolan och vi förstår varför. Teori är en sak, men att få chans att omsätta kunskapen i praktiken är motiverande och bra för inlärningen.
Bland de 44 elever som söker till yrkesgymnasiet enligt prövning ingår också de som har annat modersmål än svenska. För de ungdomar som behöver ”särskilt stöd” finns det inget val, Ålands yrkesgymnasium är enda gymnasieskolan där det finns bra stödmöjligheter att erbjuda. Är det inte bra att ungdomar, trots sociala eller inlärningsmässiga svårigheter, kan få en utbildning?
Vi anser att påståendet ”även inom vissa program inom yrkesgymnasiet är ambitionsnivån hög” inte kan ses som en korrekt uträkning. Ålands yrkesgymnasiums studerande har möjlighet att ta dubbelexamen under bara tre år, alltså både få en studentexamen samt en yrkesexamen. För att klara detta krävs det nog en del ambition, studiebenägenhet och intresse för allmänbildning.
Vi uppmanar Nina Fellman att förtydliga sitt uttalande, för syftet med ledaren var väl inte att tala om vilka människor som är bättre än andra?
Studerande vid Ålands yrkesgymnasium
Reaktionerna på fredagens ledare om skillnaderna mellan Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium har varit många och häftiga. Jag ska försöka göra några förtydliganden.
1. Det finns inga bättre eller sämre ungdomar. Självklart inte.
2. Jag skriver generellt, om grupper. Det betyder att det på individ-nivån stämmer för vissa, för andra inte alls.
3. I gruppen studerande på Ålands yrkesgymnasium finns många individer som är både högpresterande, engagerade och motiverade, lika väl som det i Ålands lyceum finns individer som inte är det. Det är inte poängen.
4. Poängen är det mönster som framträder när man tittar på faktorer som antagningsbetyg, hur många som slutför sina studier, ohälsa i skolan, elever med särskilda behov, elever med missbruksproblem, elevers sociala bakgrund, och så vidare. Återigen, generellt, inte på individnivån.
5. Om man blundar för det mönstret för att det är obekvämt, då kommer samhället, skolan, att satsa sina resurser fel. Att samhällsklasser existerar och har olika förutsättningar i livet är ett faktum. Att konstatera detta faktum är inte att förakta, det är att blottlägga problemet med hur till exempel fattigdom och utsatthet går i arv.
Detta är komplicerade saker. För att förstå dem behövs kunskap. Kolla statistik på Åsubs hemsida och läs rapporten om Hälsa i skolan. Det är en början.
Till de elever som uppfattat att jag kränkt dem personligen; förlåt. Det var på inga vis min avsikt.
Slutligen, både till ungdomar och föräldrar som diskuterat frågan på sociala medier: kom ihåg att Facebook är offentligt, och att det är ett nätverk. Det ni skriver finns kvar, och det sprids.
