Reform som går och pratar samtidigt
I reaktionerna på landskapsregeringens förslag till ny kommunstruktur har det kommit ris och ros. En del fokuserar på problem, revirförluster och prestige.
Låt oss i stället prata om varför reformen behövs. Flera landskapsregeringar har jobbat och med olika grader av mod och enighet närmat sig frågan.
Åsub publicerar regelbundet statistik och rapporter om befolkningsutveckling och försörjningskvoter. Alla som kan läsa och har en tilltro till vetenskapliga fakta ser att framtiden är utmanande, om vi ska upprätthålla den nivå på välfärden som folk vill ha, än mindre utveckla vårt samhälle.
Så, hur? När människor säger att ”det är väl bra som det är”, då betyder det i praktiken att vi måste förändra, för den struktur vi har i dag kan i framtiden inte bära samma servicenivåer.
Så enkelt är det.
I landskapsregeringens förslag, att Åland genom en ny kommunindelningslag indelas i fem kommuner, Nordväst (Eckerö, Hammarland, Geta, Sund, Finström, Saltvik och Vårdö), Sydost (Jomala, Lemland, Lumparland), Mariehamn, Norra skärgården och Södra skärgården har hänsyn tagits till flera avgörande faktorer.
1. Identitet
Under utredningens gång har det blivit klart hur viktig identiteten som stadsbo, skärgårdsbo och landsbygdsbo är, särskilt när folk definierar vad de inte är. Identiteter förändras, men landskapsregeringen bygger i förslaget på en stadig grund som vi hoppas ska göra folk tryggare i förändringen som kommer.
2. Ekonomi och befolkningsunderlag
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Det finns redan kommuner som måste komma till landskapsregeringen och be om extra stöd för att klara sin service, och med de demografiska utmaningar som kommer, och det faktum att landskapets fickor inte är outtömliga, blir det flera. En ansvarsfull landskapsregering kan inte bara sitta och vänta på att något ospecificerat ska hända. Det är vårt ansvar att agera.
3. Infrastruktur
I skärgården är transportvägarna den största utmaningen för ett samgående. Därför stannade landskapsregeringen för två skärgårdskommuner, utgående från den infrastruktur som idag finns. Med en utbyggd kortrutt skapas nya möjligheter att binda skärgården samman, och då ska utvecklingen gå vidare.
4. Regionalpolitik
Detta förslag bygger ett regionernas Åland, där både den kommunala makts- och servicestrukturen fortsättningsvis är decentraliserad. Under decennier har landsbygden steg för steg utarmats, på arbetsplatser, på skolor, på daghem och butiker. Landskapsregeringen tror på starka regionala centra som ett sätt att bromsa den utvecklingen, samtidigt som större kommuner kan organisera sin verksamhet mer rationellt och likvärdigt. Att Mariehamn förblir avskilt i detta skede handlar framför allt om att inte göra kommunreformen till ett centraliseringprojekt.
Det åligger oss alla, politiker, journalister och medborgare, att möta varandras bästa argument. I det arbete som hittills gjorts har landskapsregeringen varit både öppen med information och lyhörd för diskussionen. Den stora konsten, det är att behålla tempo. Min avsikt är att arbetet med kommunreformen ska kunna gå och prata samtidigt.
Nina Fellman (S)
Kansli- och kommunminister
