DELA

Rätten till en värdig död är en mänsklig rättighet

Frågan om eutanasi är en värdefråga där det inte finns några statistiska rätt eller fel.

Medborgarinitiativet, som över 63 000 finländare undertecknat, är dock i riksdagen vilket gör att riksdagen på ett eller annat sätt behöver ta ställning i frågan. Anledningen till att jag, efter att ha läst på, funderat mycket och pratat med många, ställer mig positiv till initiativet är dels principiellt och dels att initiativet är strikt utformat.

Man föreslår enbart att eutanasi ska erbjudas under mycket reglerade omständigheter. Ett godkännande av initiativet innebär också enbart att en lagberedningsprocess kommer igång. Den beredningen kommer göras mycket omfattande innan frågan i så fall på nytt kommer till riksdagen.

Eftersom själva medborgarinitiativet antagligen för många är rätt okänt vill jag gärna öppna upp vad det föreslår. Initiativet vill att eutanasi erbjuds som ”ett kompletterande alternativ i livets slutskede för dem som för sitt outhärdliga lidande inte kan få lindring ens av en god palliativ vård”.

De undertecknade vill också garantera att kommunerna och/eller sjukvårdsdistrikten åläggs att ordna adekvat palliativ vård och terminalvård av hög kvalitet och att sådan vård står till buds i hela Finland. Det här är något många läkare också lyft fram och vilket jag stöder varmt oavsett frågan om eutanasi. Om annan vård inte förmår lindra en döende människas lidande, föreslår de undertecknade av initiativet, att eutanasi ska tillåtas om följande kriterier uppfylls:

– Patienten har outhärdliga fysiska och/eller psykiska symptom, smärtor och lidanden som inte går att lindra väsentligt ens med en god terminal- eller palliativ vård och medicinska åtgärder.

– Patienten lider av en obotlig sjukdom som leder till döden som kommer att inträffa inom en nära framtid också utan eutanasi. Utgående från en medicinsk bedömning är patientens tillstånd hopplöst, utan utsikter att förbättras.

– Patienten är förmögen att vidta rättshandlingar, myndig och kognitivt kompetent.

– Patienten har av en läkare blivit informerad om sitt tillstånd, prognosen för sjukdomsförloppet och tillbudsstående vårdalternativ.

– Patienten har själv av fri vilja, efter moget övervägande och upprepade gånger framställt en begäran om eutanasi och beslutet har inte tillkommit genom yttre påtryckningar.

– Läkaren har med sin patient flera gånger samtalat om dennes begäran om eutanasi och blivit övertygad om att patientens önskan är bestående.

– Läkaren och patienten är överens om att övriga meningsfulla alternativ saknas för patienten.

– Läkaren är övertygad om att patienten inte lider av en psykiatrisk sjukdom som skulle försvaga dennes omdömesförmåga. En eventuell klinisk depression måste alltid skötas, innan ett beslut om eutanasi får göras.

– Läkaren har konsulterat åtminstone en opartisk läkare, som också själv måste träffa patienten och göra en bedömning av denne.

– Läkare eller vårdpersonal kan inte föreskrivas skyldighet att delta i utförande av eutanasi.

Med de här villkoren ställer jag mig positiv till medborgarinitiativet, som skulle starta en lagberedningsprocess. Jag har förståelse och respekt för att frågan är extra svår för läkare och vårdpersonal, även om ingen skulle ha skyldighet att utföra den begärda eutanasin.

Under vintern har ett antal reportage funnits i riksmedia angående personer som varit obotligt döende och i smärta, och som bara önskat att få dö. För en utomstående är det helt omöjligt att sätta sig in i en sådan känsla, om man inte själv är i den situationen.

Av respekt för den människan känns det som om jag behöver lita på den människans vilja, eftersom jag själv – frisk och utan smärta – inte kan uppleva hur han eller hon känner. Om den människan som är obotligt döende och i smärta vill avsluta sitt liv bör den få göra det.

Jag upplever inte att jag har rätt att förbjuda den människans sista önskan, utan att rätten till en värdig död är en mänsklig rättighet som envar, som uppfyller kriterierna, borde få besluta om.

Mats Löfström

Riksdagsledamot