DELA

Rätt skall vara rätt också i Ålandsfrågan

I artikeln ”Självstyrelsens glömda hjältar – arkivmaterial från 1918 kastar nytt ljus över självstyrda Ålands historia” i gårdagens tidning, presenteras intressant material om själva embryot till dagens självstyrda Åland, nämligen det av den Privata Ålandskommittén 1918 utarbetade förslaget till självstyrelselag.

Artikeln lyfter på ett förtjänstfullt sätt fram medlemmarna i denna kommitté och deras banbrytande arbete. Men artikeln ger ett något nymornat intryck. ”Självstyrelsens födelse visas i ett helt nytt ljus …  eftersom en tidigare så gott som okänd bit nu kan fogas till pusslet ”, säger en intervjuad. Precis samma information har utförligt behandlats i museibyråns årsbok Åländsk Odling 1998 i Kerstin Laitinens artikel Ålandskommittén och självstyrelsen. Samma information behandlas också av Folke Wickström i artikeln Bertel och badhotellet om arkitekten Bertel Jung (Nya Åland 30.12.2008).

Ålandskommittén var förstås ett rött skynke för majoriteten av ålänningarna, som inte ville något mindre än återförening. Till ålänningarnas heder skall kanske nämnas att när självstyrelsen en gång fastslagits i Genève 1921 togs medlemmarna i den Privata Ålandskommittén snabbt till nåder; Bertel Jung som stadsplanerare i Mariehamn, Lars Sonck som hovarkitekt på Åland och L.W. Fagerlund som omtyckt landshövding, skriftställare och Ålandsforskare framom andra. Johannes Holmberg valdes in i det första landstinget (lagtinget).

Den enda som inte togs till nåder tycks ha varit professorn och rektorn vid Åbo Akademi Otto Andersson. När Sten Erik Fagerlund och Jerker Örjans intervjuade honom för tidningen Hälsning till hembygden (julbilaga till tidningen Åland) i mitten av 1960-talet sade han själv att det var första gången han blev uppmärksammad av Ålandstidningen. Om det verkligen förhöll sig på det sättet har dock inte kontrollerats.
Folke Wickström
Jerker Örjans