Radikala nedskärningar inom ÅHS drabbar patienter och anställda
Finansminister Perämaa annonserar nedskärningar inom ÅHS på 2 miljoner euro i 2017 års budget. Hur nedskärningarna ska genomföras utan att kraftigt försämra vården är synnerligen oklart. Dessutom har finansministern talat om att ytterligare miljoner ska sparas de närmaste åren inom ÅHS.
Med en sådan politisk agenda är en sak helt klar. Ska inbesparingarna göras så snabbt kommer regeringen att vara tvungen att minska antalet anställda inom ÅHS. Troligen drabbas alla yrkesgrupper förutom läkarna. Det är helt orealistiskt att tänka sig att på så kort tid spara så stora belopp utan att det skulle drabba personalen.
Samtidigt som finansministern kräver nedskärningar understryker ÅHS ledning att den explosionsartade utvecklingen inom medicinvetenskapen skapar allt större och kostsammare möjlighet att behandla mänskor som lider av svåra sjukdomar av vilka många hittills ansetts obotliga.
Risken för att nedskärningskraven kommer att ha negativa konskevenser för hälso- och sjukvårdens kvalitet på Åland är därför uppenbar. Den förebyggande vården vars långsiktiga ekonomiska betydelse knappast kan mätas i pengar kommer att bli utsatt för kortsiktiga nedskärningsattacker medan specialistsjukvårdens kostnader relativt sätt troligen kommer att öka.
Höjda patientavgifter kan inte finansiera nedskärningarna. Att ytterliga höja ÅHS patientavgifter som redan är de högsta i Norden har socioekonomiska hälsokonsekvenser. Pensionärer, ensamförsörjare, personer med låga inkomster och andra med bräcklig ekonomi kommer att drabbas vilket skulle vara ett stort nederlag för det vi kallar allmän hälso- och sjukvård.
Eller för att uttrycka sig politiskt. Att gå till ÅHS blir en fråga om hur mycket du har i börsen. En social ohållbar utveckling. Är det så vi vill ha det?
Alternativet till stora snabba nedskärningar är ett fortsatt förändringsarbete och s.k. omstruktureringar. Sådant arbete pågår redan inom ÅHS. Förutom organisatoriska förändringar krävs lånsiktiga omstruktureringar för att hejda kostnadsutvecklingen. En av de viktigaste åtgärderna för att göra omstruktureringar är att snabbt och systematiskt införa fungerande digitala system inom vården och den medicinska behandlingen. Genom att ta i bruk digitala arbetssätt kan man förbättra servicen till skärgårdsborna med telemedicin och vård.
Äldreomsorg på distans måste byggas ut så att alla äldre som önskar kommunicera med hemtjänsten, hemsjukvården och medicinsk sakkunskap inom ÅHS medges rätt och tillgång till denna service. Samarbetet mellan ÅHS och andra sjukhus kan säkert också förbättras och effektiveras med hjälp av digital kommunikation. Egenvården och den förbyggande vården kan ha stor nytta av olika fungerande digitala system.
Som patienter måste vi ta ett större ansvar för att bevara vår hälsa och leva ett sunt liv. För att uppdatera ÅHS digitalt krävs det stora investeringar, utbildning och information. På sikt kan man räkna med ökad service till medborgarna och i bästa fall lägre belastning inom ÅHS. Stora nedskärningar försvårar nödvändiga digitala reformer inom ÅHS. För att digitala ÅHS krävs investeringar och betydande sådana.
Att enbart skriva om budgetramen för ÅHS leder inte till något positivt. Nedskärningarna skapar rädsla och passivitet bland de anställda och bland patienter. Istället bör regeringen tillsammans med ÅHS ledning diskutera omstruktureringar och rimliga tidsramar för att hejda kostnadsutvecklingen . Snabba klipp och hårda bandage kommer inte att ge förväntat ekonomiskt resultat. Hälso- och sjukvård är hjärtat i välfärden. Alla förslag till nedskärningar måste noga övervägas och konsekvenserna bör utredas grundligt innan man fattar beslut.
Barbro Sundback (S)
