Problemen vid Ålandskomposten kan lösas genom god planering
Ålandskomposten i Gunnarsby har varit i fokus på senaste tid och det har påpekats att det inte finns något gällande miljötillstånd och att anläggningen egentligen borde stängas, men alla andra alternativ för att bli av med avfallet blir dyrare och innebär långa transporter.
Kompostering av avfallet i Ag Bag – strängar som utläggs på fält har inneburit problem ända från början. Materialet som skall komposteras omblandas i en blandvagn och pressas in i strängarna, vilket förorsakar spill, förorenar omgivningen och belastar det lakvattensystem som egentligen är planerat för urlakning från slam som redan undergått biologisk behandling.
Ett annat problem är att kompoststrängarna omgärdas av vattentät plast och syrsättningen av materialet inne i strängarna sker med luftningsrör, vilket innebär att materialet inte kan omblandas och nedbrytningen blir ojämn. Kring själva luftningsrören kan det ske en god kompostering, medan nedbrytningen i strängarnas perifera delar blir obefintlig.
Inför miljöprövningen fanns ett utlåtande från landskapets miljöbyrå i vilket anfördes att kompostering enligt Ag Bag – metoden är helt jämförbar med sluten kompostering eftersom strängarna omgärdas av tät plast som inte släpper igenom varken vatten eller lukt.
De privata verksamhetsutövare som driver anläggningen påtalade tidigt de brister som föreligger, men ett byte av behandlingsmetod skulle kräva större mängder material. Detta förutsätter i sin tur en övergripande planering som är landskapsregeringens ansvar. I en avfallsplan kan kartläggas mängder och beskaffenhet av organiskt avfall som kräver sluten behandling samt föreskrivas att dylikt avfall skall föras till en offentlig anläggning som byggts med landskapsbidrag och i vilken villkoren är fastslagna på förhand.
Avfallsplan 2010 kunde ha varit ett sådant instrument som krävs för styrning av avfallsströmmarna, men dokumentet utarbetades av landskapets egna miljöingenjörer och är i sin helhet undermålig. En arbetsgrupp som tillsattes inom Obunden samling observerade att planen strider mot EU-direktiven på ett 30-tal punkter samt innehåller felaktiga uppgifter, ogenomtänkta lösningar och direkta fabrikationer.
Arbetsgruppens ordförande Christian Ekström inlämnade till landskapsregeringen den 04.02.2010 förslag till alternativ som skall beaktas då en MKB över uppgörs. Ett av förslagen gällde omhändertagande av bioavfall. Påpekas att anläggningen vid Gunnarsby inte är ändamålsenlig, eftersom varken slaktavfall eller kadaver kan mottas. Ett alternativ skall framtas som innebär en ombyggnad så att man erhåller helt slutna lösningar och flera avfallsfraktioner kan mottas. Utreds om finansieringen kan ske både med behandlingsavgifter och en avgift för slutprodukten, vilken kommunerna förbinder sig att återköpa.
I den MKB som uppgjordes anförs kortfattat att ingen av de framförda utredningsalternativen föranleder åtgärder och vad som är ännu mer anmärkningsvärt, miljöjuristen som själv utformat lagen, försummade kungörelse om att ett utkast till MKB finns till påseende i miljöbyrån under minst tre veckor innan slutlig MKB kommer att upprättas.
Med anledning av att ”Avfallsplan 2010” inte innebar någon lösning på problemen vid Gunnarsby, sökte entreprenören andra lösningar. Tillsammans med näringsavdelningen framtogs ett förslag till separatbehandling av fiskavfall och flytande fetter från storkök. Behandlingen visade sig dock bli alltför dyr, även med beaktande av maximala bidrag som kan ges för stöd till exportföretag, vilket angavs kunna tillämpas på ett företag som omhändertar avfall från fiskodlingen.
Senare framtogs tillsammans med jordbruksbyrån ett projekt som omfattar upprustning av kompostfältet för tillverkning av anläggningsjord samt tillverkning av biodiesel från fett- och blodhaltigt avfall. Entreprenören bedriver ett jordbruk vid sidan av komposteringen och projektet föreslogs ingå som ett EU-projekt (ERUF) för stöd till jordbruket. Jordbruksbyrån erbjöd ett stöd på 25 %, men entreprenören var tvungen att tacka nej på grund av höga kostnader och svag lönsamhet.
Behandlingen av organiskt avfall skall administreras av landskapets miljöavdelning och eftersom andra lösningar inte gett resultat, inlämnade undertecknad i samråd med verksamhetsutövare den 20.08.2012, en anhållan till miljöminister Carina Aaltonen om att det uppgörs en sektorplan för organiskt avfall i enlighet med § 8, renhållningslagen.
Planeringen föregås av en kartläggning av organiskt avfall som kan sambehandlas genom kompostering. Härefter utarbetas på generell nivå en anläggningsplan som innehåller de behandlingssteg som krävs för samordnad behandling samt en kostnadsberäkning för hela anläggningen och separata beräkningar för de enheter som föreslås stå för egna kostnader:
– För behandling av slaktavfall från slakterier samt kadaver, självdöda djur och avfall från jakt, planeras en förbehandling som består av en krossanläggning och förbehandling av avfallet på sätt som krävs för klass I, animaliska biprodukter. Härefter leds materialet i slutna transportband till huvudprocessen. Kostnaden fördelas mellan Dahlmans och landskapsregeringen i förhållande till beräknad avfallsmängd.
– För mottagning av fiskavfall och döda fiskar från fiskodling samt flytande fetter från storkök och restauranger anskaffas en isolerad cistern med låsanordning som registrerar leverantör och flödesmängd. Kostnaden för enheten beräknas separat och ingår i behandlingsavgiften för mottaget flytande avfall.
– Framställning av biogas ingår inte i processen i detta skede, men möjligheten beaktas i planeringen så att en biogasenhet kan installeras före huvudprocessen när den verkliga mängden mottaget avfall är känd och är av sådan storlek att anskaffningen är lönsam.
– I huvudprocessen behandlas separatinsamlat bioavfall samt jordbruksavfall från förädling av rotfrukt och grönsaker. Den slutna reaktorn dimensioneras för en uppehållstid på 14 dagar och temperaturen skall överstiga 80 O C under fyra timmars tid i den kontinuerliga processen. I den totalentreprenad som upphandlas kan entreprenören föreslå egna lösningar, men beställaren uppställer processgarantier som gäller temperatur, lukt- och störningar, salmonellafrihet samt en mängd övriga processparametrar.
– Det färdigt komposterade materialet skall sållas för att urskilja orenheter som medföljer bioavfallet samt uppläggas på fält för eftermognad. Vid eftermognaden skall materialet ligga utan åtgärder så att temperaturen så snabbt som möjligt sjunker under 37 O C under en tid på minst 6 månader. Materialet uppfyller nu gödselproduktlagens bestämmelser om hygien, mogenhet och stabilitet.
– I den färdiga kompostjorden inblandas mineraljord för att uppnå tillräcklig tyngd och för att underskrida bestämmelser om maximala halter av fosfor och kväve. Blandningen kan även modifieras enligt beställarens behov. Kommunerna skall förbinda sig att återköpa den mängd komposterat material som motsvarar tillfört bioavfall och till kostnader som årligen fastställs på basen av verksamhetens verkliga kostnader.
Mariehamn, den 04 november 2014
Carl-Gustav Flink
