Positiv utveckling för landskapets inkomster
Mariehamns skatteprognos för år 2013 var grunden till förslag om återhållsamhet med utgifterna, särskilt med tanke på att bolagsvinsterna kan minska och ge en lägre andel av samfundsskatten.
Ålands socialdemokrater stod bakom prognosen, men gjorde på en presskonferens larmar om att ”summan i budgetförslaget är galen”.
Sossarna kan, liksom när det gäller en expansiv syn på landskapsekonomin, ha rätt eller fel. Det är inte särskilt nyanserat och ekonomer anser i allmänhet att politiker inte ska göra prognoser eftersom de har en tendens att visa optimism för egna, snäva syften.
Ekonomiska prognoser bör därför göras mot bakgrund av sakargument och helst vara grundade på institutioners – såsom ÅSUB – expertkunskap.
Tidigare hänvisade sossarna till Kommunförbundet, andra kommuner, Finland bank, EU och OECD. Nu har prognosen sin grund i bland annat en intervju med Sixten Korkman i Hufvudstadsbladet.
En prognos för Ålands ekonomiska utveckling bör givetvis ta hänsyn till den globala konjunkturen, till EU: s finansiella stabilitet och Finlands konkurrenskraft inom till exempel den logistiska verkstadsindustrin med kranar, hissar och maskiner.
Men Ålands ekonomi har också sina särdrag som kräver en särskild analys. I diagrammet framgår att den finansiella utvecklingen av landskapets inkomster, (klumpsumman inklusive skattegottgörelsen), är positiv och i princip i balans redan i år. Det betyder inte att samhällsekonomin är i balans (landskap, kommuner, regioner, den privata sektorn).
Det är viktigt att ha beredskap för konjunktursvängningar och kommande kriser. Som exempel anger jag i diagrammet ett överskottsmål på 60 miljoner euro under en 4-årig mandatperiod (15 miljoner euro per år eller cirka 5 procent av en årsbudget).
För den samhällsekonomiska balansen vore det nu viktigt att genomföra reformerna av samhällsservicen och skärgårdstrafiken. Näringspolitiken borde dessutom stramas upp för att stimulera tillväxten.
Till detta avser jag att återkomma.
Olof Erland
