DELA

Pommernprojektet är musei-vetenskapligt banbrytande

Den senaste veckan har Ålands Sjöfartsmuseums personal fått ta mycket skit från tyckare och förstå sig påare. Jag har känt mig maktlös, där jag stått utanför och sett på. Men nu tänker jag inte vara tyst längre. Jag kan inte se på. Jag har specialiserat mig på museivetenskaplig bevaring och förmedling och utifrån den kunskapen kommer jag nu försöka ge en museivetenskaplig bild av det banbrytande som håller på att ske på Åland.

Sjöfartsmuseet fick utmärkelsen årets museum bland annat med motiveringen att museet är bäst på det det gör; man arbetar med grundlig forskning bakom det man presenterar.

När Sjöfartsmuseets personal förespråkar en lösning för bevaring av Pommern, så tänker de inte endast bevaring eller endast förmedling; de ser en helhetslösning som kommer stärka inte bara Mariehamns status som sjöfartscentrum utan lyfta fram expertisen som Sjöfartsmuseet har inom bevaring och förmedling av sjöfartshistoria, inte bara genom sin anställda personal utan också genom att förmedla den kunskap som deras otroligt kunniga volontärstab besitter. De ser till det genomslag detta projekt kommer få regionalt, nationellt och internationellt.

Inom museivärlden, finns standarder för bevaring, det finns etiska regler och best practises för hur och varför man borde göra på ett visst sätt. En permanent docka för ett museifartyg finns ingen annanstans i världen! Sjöfartsmuseet är först!! Förstår ni hur otroligt stort det är! Och fattar ni att Sjöfartsmuseet kommer skapa nya standarder för en hel yrkeskår! När man väger för- och nackdelar med en egen docka för Pommern ska man komma ihåg helheten; det immateriella kulturarvet om Pommern (kunskapen kring däcksläggning, riggning av master, nitning och segelsömnad till exempel) är minst lika viktigt som det materiella – alla fysiska föremål kommer någongång upphöra att existera (det rostar, ruttnar, murknar och upplöses), medan en bra historia är odödlig. Så genom en museivetenskaplig lins är det som Sjöfartsmuseet försöker åstadkomma helt rätt! Samtidigt som man försöker bromsa nedbrytningen av det själva fysiska objektet, Pommern, kommer man ta tillvara och förmedla kunskapen och historierna (det immateriella) – när man arbetar med Pommerns underhåll kommer du och jag kunna se det, uppleva det, ta del av det på nära håll! Hon kommer inte vara undankörd på någon privat docka i Stockholm eller Åbo där ingen obehörig äga tillträde – hon kommer ligga alldeles runt husknuten, där vi kan se och uppleva henne hands on, som det museum hon är!

Tittar man bara rent tekniskt på Pommern, så tittar man fel – Pommern är ett museum! Pommern är ett kulturhistoriskt värdefullt objekt, och hennes unicitet finns inte bara materiellt, hon bär på historier och kunskap som kommer glömmas bort om ingen förmedlar dem.

Så låt Finlands bästa museum göra det det är bäst på; arbeta fram och genomföra en helhetslösning baserad på forskning för Pommern.

Tack för ordet.

Inger Lundberg,

fil. master i musei- och kulturarvsvetenskap