DELA

Pommernkommittén ute på djupt vatten

Debatten om Pommerns bevarande fortgår livligt och alltfler vill göra sin röst hörd. Så även jag. För att ha lite faktaunderlag och inte enbart skriva känslomässigt lät jag printa ut Pommernkommitténs slutrapport från 18.01.2016.

I en insändare från 21 oktober i Nya Åland (förmodligen också i tidningen Åland) besvarar kommitténs ordförande Roger Jansson några insändare, att alla övriga alternativ till Pommerns bevarande redan är utredda. Det dock lättare att hitta slutrapporten än någon mellanrapport som eventuellt skulle visa att lika mycket arbete lagts ner på alternativen som på dockalternativet.

När man läser slutrapporten verkar det som om dockalternativet var bestämt långt innan några andra alternativ övervägts lika noggrant. Att Roger Jansson som ordförande valt att inte lyssna på Jerker Örjans, Henry Höglund m.fl. samt på något sätt förvrängt Claes Ekströms rapport visar att det nu handlar om prestige. Har man beslutat sig för något så går det inte att ändar sig, hur galet det än verkar.

För galenskaper är det. På pappret ser det bra ut. Till en början. Men studerar man de animerade bilderna närmare ser man att kommittén försöker lura allmänheten. Bilderna ses alltid uppifrån, en vy som besökare aldrig, eller ytterst sällan, ser. I en skiss där Pommerndockan ses framifrån visas inte fören på själva dockan vilket ger en falsk bild av verkligheten. Och en föreställning om hur betongdockan ses från sjösidan saknas helt och hållet.

Roger Jansson målar upp ett flertal skräckscenarier för Pommern i sina försök att försvara betongdockan. Men om man underhåller och reparerar Pommern som ett normalt men ändå gammalt fartyg klarar den sig från det mesta till en mycket lägre kostnad än vad torrdockan kommer att kosta. Visst, Pommern kan bli påseglad och skadad, i värsta fall havererad. Men det kan betongdockan också. Skräckscenarier kan vilken sjöman som helst presentera. Ett stort kryssningsfartyg kan vid black out driva rätt på dockan så den spricker. En dykdalb stoppar inte detta. Ett lastfartyg på väg upp till uppläggning i Svibyviken kan få fel på rodermaskin och styr rätt på dockan. Sak samma. Det är lätt att måla f-n på väggen, men till vilket pris?

Ingenting är omöjligt och tills vidare vet ingen hur mycket betong går åt eller hur många stålrör som behövs. Det som ändå är mycket märkligt är att kommittén i slutrapporten skriver, citat; ”Dockan kan beräknas hålla utan behov av grundrenovering långt över 100 år eftersom yttre påverkan på betongkonstruktionen är obetydlig”. Är det någon som på allvar tror detta? Inte jag i alla fall.

Det är bara att hoppas att de som skall godkänna finanseringen av detta dockprojekt tar sig en ordentlig funderare. De landbaserade planerna däremot, med ett stort däck och en verkstad framför Pommern plus en vacker kobrygga från museet är lovvärda.

Jag hyser stor respekt för Roger Jansson som politiker och samma respekt för museichefen Hanna Hagmark-Cooper, men nu är de ute på djupt vatten och bör välja en annan rutt.

En som fortsättningsvis vill se Pommern i sitt rätta element.

Kurt Skogberg