DELA

Pommern en bevarandekonflikt

Pommerns bevarande är ett debattämne som för många läsare kanske vållar mer förvirring än klarhet.

Efter att läst och hört det mesta har jag kommit fram till följande:

1)Oenigheten bottnar i att Pommernkommitténs betänkande inte innehåller något klart ställningstagande om hur Pommern ska bevaras. I Pommernkommitténs slutrapport 18.01.2016 säjs följande på sid 2 under rubriken Pommerns långsiktiga bevarande och betydelse: ” För att säkerställa Pommerns långsiktiga bevarande är det viktigt med regelbundet underhåll och en väl genomarbetad bevarandeplan”.

Något som säkert alla anser vara en förnuftig ambition.

Problemet är att det inte finns någon väl genomarbetad bevarandeplan som antagits och godkänts av en behörig myndighet eller något ansvarigt politiskt organ. Detta utgör den största källan till alla motsägelser i diskussionen om syftet med den planerade dockan för Pommerns bevarande.

2) Den 12 januari hölls ett allmänt medborgarmöte på Stadsblioteket om Pommernkommitténs förslag att placera Pommern i en docka. Samma dag den 12.1.2017 inlämnade Stiftelsen Ålands sjöfartsmuseum en ansökan om miljögranskning av verksamheten i torrdockan till ÅMHM. Av ansökan framgår följande: ”Stiftelsen .. avser att i intervaller om 3-5 år utföra underhållsarbete på fartyget Pommerns skrov i den planerade dockan…”.

Med andra ord är tanken att i huvudsak utföra allt underhållsarbete i dockan. I ansökan preciseras typen av arbeten som ska utföras vilka är tvätt med högtrycksspruta, vattenblästring, sprutmålning och svetsning.

Dessutom anges i ansökan att i framtiden kan det bli aktuellt att byta skrovplåtar och utföra nitningar vilket inte är prioriterat eftersom fartygets ursprungliga skrovplåtar bedöms vara av stort antikvariskt värde. Det är detta som avses med begreppet autenticitet. En kompletterande ansökan inlämnades av Mariehamns hamn AB den 16.01.2017 till ÅMHM. I den framhålls att eftersom torrdockan flyttats 2 m mot land måste muddring utföras och muddringsmassorna planerar man lägga i den nya kajen.

Min slutsats av detta är att Pommernkommittén anser att allt underhåll av Pommern ska ske i dockan.

Målet är inte att Pommern ska kunna flyta utan målet är att göra så få ingrepp som möjligt och låta nedbrytningsprocesserna fortgå om än i så långsam takt som möjligt.

3)På medborgarmötet och i insändarspalterna har kritikerna av dockan framfört tekniska och ekonomiska invändningar men också estetiska motiv mot att lägga Pommern i en torrdocka. ”Låt henne flyta fritt” är nästan ett poetiskt ställningstagande som kommer ur djupet av ett folk som har sjöfart och segling i blodet.

Förutsättningarna för att låta Pommern ligga på sin nuvarande plats är goda. Fartyget är i gott skick och med regelmässiga besök på ca 10 år till lämpligt varv kan Pommern ännu länge flyta fritt.

Om detta visar sig omöjligt någon gång i en avlägsen framtid finns det stor förståelse för att placera Pommern i en docka men inte nu.

4) Om man väljer att låta Pommern flyta fritt behövs inte den planerade dockan.

De 6,5 miljoner som finns budgeterade för projektet kan istället användas på andra sätt. Går man in för att bygga en torrdocka som dessutom avviker från den ursprungligt planerade riskerar vi att ge oss in på en bevarandemetod som inte ännu definierats klart och tydligt och som ingen kan ta ansvar för på grund av bristande fakta och erfarenhet.

Det är inte för sent att tänka om i fråga om Pommerns bevarande. Tvärtom det är nu frågan ska avgöras.

Barbro Sundback (S)